ERCI: Klubb för inbördes beundran
För en vecka sedan satte medieeliten en ny brasklapp på skuldvägggen över svenskarnas rasism och främlingsfientlighet. Man ansåg tydligen att nu när SD inte går att sälja så många lösnummer på, så måste man vaska fram något annat. Och kom över en tre månader gammal rapport från ett mycket dolt rum i den gigantiska EU-borgen där ERCI – European Commision against Racism and Intolerance, håler till.
Gruppen består av 30-40 personer ledda av, just det, en svensk, Mr Christian Åhlund.
Dessa personer reser runt EU-länderna ör att se hur de “sköter sig”. Man träffar representanter för regeringar och andra “insatta”. I Sverige har naturligtvis EXPO hjälpt till.
Och alla länder får på tafsen av Godhetskommittén. Men som svensk ser man med svenska ögon och nog ser det ut som Sverige får lite extrasaltat.
“The European Commission against Racism and Intolerance (ECRI) today published its fourth report on Sweden. ECRI’s Chair, Mr Jenö Kaltenbach, welcomed positive developments, but regretted that a number of problems persisted, such as continuing de facto residential segregation and the ground gained by xenophobic and islamophobic discourse and political parties over the past few years”
Mr Christian Åhlund är en fisk som simmar i många vatten. Han är VD för International Legal Assistance Consortium (ILAC), en paraplyorganisation bestående av advokater, domare, åklagare som arbetar med rekonstrurktion av gamla konfliktländer typ då ex-Jugoslavien. Man betonar att man är objektiva.Men inget står om vem som betalar.
Åhlund jobbade som rådgivare för den svenska regeringen under 80-90-talet i frågor som rörde känsliga områden som Sveriges stöd till oppositionella grupper i Sydfafrika och Centralamerika. Hallå! Objektivitet? Och vem betalar?
Åhlund är alltså en broiler. En sådan som är LAS:ad, garanterad att få den ena efter den andra verksamheten skapad och betald bara han visar sig på tröskeln till lämpligt departement. Man fylls onekligen av vissa farhågor att ECRI är ett ganska svenskt påfund. Det där med att resa runt i Europa med pekpinnan i högsta hugg för att tala om för andra vad de ska göra; det är väl lite typisk storsvensk präktighet?
Att dessutom svenska regeringar stöder och arbetar med oppositionella grupper i andra länder, det ger onekligen obehagliga vibbar. Sydafrika och Centralamerika på 80-90-talet. Tidigare, under Palme och Sten Andersson gjorde man detsamma med Palestina.
I Sydafrika stöddes Nelson Mandelas ANC, det är förlåtligt. Men hur förlåtligt är det att stödja terrorister? PLO var en terrorganisation som blev tama och självdog därefter.
När det gäller bidrag till krigshärdarna i MENA, så är frågan: Vilka är det som tar emot de svenska skattekronorna?.När Hamas hade vunnit valet i Gaza så var Sverige, i form av Miljöpartiet i Malmö, det enda Västland som bjöd in dem. Och man fortsätter ivrigt med sina Ship to Gaza som är lastade med…? Ja, inte svenska äpplen i alla fall.
Sverige utmärker sig som det land som ger mest i bistånd och det särskilt till MENA. Men på vilken sida står man nu? Vilka är de oppositionella grupper som stöds nu?
Vårt flirtande i ett av världens rikaste länder, Saudarabien, DET borde stå på dagordningen i samhällsprogram som Uppdrag Granskning, Kalla Fakta och Dokument Inifrån. Belinda Olsson i Debatt är gullig men tyvärr alltför korkad för att leda en sådan diskussion. (Uppriktigt sagt: Det finns kompetenta kvinnliga journalister. Varför inte plocka in kulsprutan Britt-Marie Mattson?)
Svenska PK-media och politiker älskar att hata USA och Israel och “avslöjar” oegentligheter och korruption i de flesta Västländer. Men bjälken i det egna ögat ter sig allt större och större för varje dag. Rena rama eken finns där bakom.
Mr Christian Åhlund är en riktig spindel som spinner och spänner sina nät runt världen. Och det mycket suspekta arbetet tycks vara svenskfinansierat.oavsett regering.
Hur ska man kunna lita på dessa företrädare? Vad är det för jävla gäng? Internationellt skumrask av värsta sorten. Man tycker att helgonglorian borde klämma.
Gruppen består av 30-40 personer ledda av, just det, en svensk, Mr Christian Åhlund.
Dessa personer reser runt EU-länderna ör att se hur de “sköter sig”. Man träffar representanter för regeringar och andra “insatta”. I Sverige har naturligtvis EXPO hjälpt till.
Och alla länder får på tafsen av Godhetskommittén. Men som svensk ser man med svenska ögon och nog ser det ut som Sverige får lite extrasaltat.
“The European Commission against Racism and Intolerance (ECRI) today published its fourth report on Sweden. ECRI’s Chair, Mr Jenö Kaltenbach, welcomed positive developments, but regretted that a number of problems persisted, such as continuing de facto residential segregation and the ground gained by xenophobic and islamophobic discourse and political parties over the past few years”
Mr Christian Åhlund är en fisk som simmar i många vatten. Han är VD för International Legal Assistance Consortium (ILAC), en paraplyorganisation bestående av advokater, domare, åklagare som arbetar med rekonstrurktion av gamla konfliktländer typ då ex-Jugoslavien. Man betonar att man är objektiva.Men inget står om vem som betalar.
Åhlund jobbade som rådgivare för den svenska regeringen under 80-90-talet i frågor som rörde känsliga områden som Sveriges stöd till oppositionella grupper i Sydfafrika och Centralamerika. Hallå! Objektivitet? Och vem betalar?
Åhlund är alltså en broiler. En sådan som är LAS:ad, garanterad att få den ena efter den andra verksamheten skapad och betald bara han visar sig på tröskeln till lämpligt departement. Man fylls onekligen av vissa farhågor att ECRI är ett ganska svenskt påfund. Det där med att resa runt i Europa med pekpinnan i högsta hugg för att tala om för andra vad de ska göra; det är väl lite typisk storsvensk präktighet?
Att dessutom svenska regeringar stöder och arbetar med oppositionella grupper i andra länder, det ger onekligen obehagliga vibbar. Sydafrika och Centralamerika på 80-90-talet. Tidigare, under Palme och Sten Andersson gjorde man detsamma med Palestina.
I Sydafrika stöddes Nelson Mandelas ANC, det är förlåtligt. Men hur förlåtligt är det att stödja terrorister? PLO var en terrorganisation som blev tama och självdog därefter.
När det gäller bidrag till krigshärdarna i MENA, så är frågan: Vilka är det som tar emot de svenska skattekronorna?.När Hamas hade vunnit valet i Gaza så var Sverige, i form av Miljöpartiet i Malmö, det enda Västland som bjöd in dem. Och man fortsätter ivrigt med sina Ship to Gaza som är lastade med…? Ja, inte svenska äpplen i alla fall.
Sverige utmärker sig som det land som ger mest i bistånd och det särskilt till MENA. Men på vilken sida står man nu? Vilka är de oppositionella grupper som stöds nu?
Vårt flirtande i ett av världens rikaste länder, Saudarabien, DET borde stå på dagordningen i samhällsprogram som Uppdrag Granskning, Kalla Fakta och Dokument Inifrån. Belinda Olsson i Debatt är gullig men tyvärr alltför korkad för att leda en sådan diskussion. (Uppriktigt sagt: Det finns kompetenta kvinnliga journalister. Varför inte plocka in kulsprutan Britt-Marie Mattson?)
Svenska PK-media och politiker älskar att hata USA och Israel och “avslöjar” oegentligheter och korruption i de flesta Västländer. Men bjälken i det egna ögat ter sig allt större och större för varje dag. Rena rama eken finns där bakom.
Mr Christian Åhlund är en riktig spindel som spinner och spänner sina nät runt världen. Och det mycket suspekta arbetet tycks vara svenskfinansierat.oavsett regering.
Hur ska man kunna lita på dessa företrädare? Vad är det för jävla gäng? Internationellt skumrask av värsta sorten. Man tycker att helgonglorian borde klämma.
Kommentarer