'Rasism' är svenskans vanligaste ord
Var tid har sina ord. Precis som vetenskapens prediktioner och nykonstruktioner
av gamla teorier, så är det ungefär samma sak med språket.
Prediktion på 60-70-talet: Jorden är överbefolkad. Kondomer åt alla. Ropen ska skalla....Härdsmälta Barsebäck. Kvinnans rätt till sin kropp. Imperialism. Marxism. Maos lilla röda. Indoktrinering. Biafrabarn.
Prediktion på 80-talet: Ozonskiktet kommer att tunnas ut till ett minimum. Vi kommer att brännas ihjäl. AIDS-epidemi. Kondomer åt alla.
90-talet: Kärnkraften är en ren energikälla. Vindsnurror och solpaneler för alternativa. Kondomer åt alla. Gratis bindor (till kvinnor?). Generös invandringspolitik. Kondomer åt alla.
2000-talet: Mångkultur, mångfald både bland människor, djur och växter. Miljöpanik. Klimatförändringar. Klimatsmarta lösningar. 40-talister pension, arbetsbrist. Arbetskraftsinvandring. Genusvetenskap. Moderat islamism. Hederskultur. Vardagsrasim. Anti-rasister. Kulturell rasism. Strukturell rasism. Främlingsfientlighet. Alla ska med. Kondomer åt alla.
Men minnet är selektivt. Kanske var vansinnet lika stort under de tidigare decennierna. Men 00-010-talet utmärker sig genom att förutom alla tidigare prediktioner, haschdimmor, inkompetens och idiotier framförda i offentlighetens ljus av svagbegåvade svullos; har föraktet för folket tillkommit. Det är folket som är svagbegåvade svullos. En samling bonnläppar som aldrig har släpat sina feta arslen till Stockholm och intelligensians bruna himmel. Och verkligen, ni ska inte tro att vem som helst kan få biljett in till Nobelfesten.
För trots all likformighet i förtäckt form som jämlikhet, så har skillnaden mellan det accepterade och det icke accepterade aldrig varit så litet. Ett förfluget ord och du hör fängelsegrindarna slå igen bakom dig.
'Rasism' är utan konkurrens svenskans vanligaste ord år 2012. Det är ett mycket effektivt ord. Ingen vill vara rasist och jämställas med Hitler. Det ingår liksom i konceptet; att ordet 'invandring' i samma mening som 'problem' är ett utpekande av en speciell grupp som alltså skiljer sig mot de pursvenska.
I rakt nedstigande led från 70-talet talar man om 'klass' och 'solidaritet'. Solidariteten har förstås ingen prislapp. Det har däremot vården av gamla, sjuka och galningar. För i dagens Sverige talar man om 'psyksjuka' som en paria som helst borde stå inför en arkubuseringspatrull. Likaså är det ett problem att vi blir så gamla. Så när vi ändå tänker vara gamla i 50 år är det väl lika bra att vi jobbar istället för att belasta statskassan med dyra pensioner. Att de har jobbat ihop sina pensioner själva hör inte dit. När skatten är dragen är alla pengar statens pengar. Ja, förresten, det är de ändå. När skattesänkningar har genomförts för t ex RUT så har man börjat skrika om bidrag. Man tar sig för pannan.
Vad är då egentligen rasism? Lotta Gröning är en sosse (fast knappast nu längre) som inte hukar i buskarna. Här i Norbottenskuriren konstaterar hon att:
"Vad är rasism? Det är en ideologi som grundas på uppfattningen att människosläktet är indelat i ett antal distinkta raser utifrån yttre kännetecken. Kännetecknen är att det finns nedärvda anlag såsom intellektuella och moraliska som ger ett visst beteendemönster, samt att detta gäller alla medlemmar i rasen."
Så ytterst få svenskar kan förmodligen bekräfta en sådan uppfattning.
Sedan tar hon upp flera typiska exempel på när någon får ordet 'rasist' ingraverat i pannan:
"Magasinet Neos chefredaktör Paulina Neuding, för övrigt själv judinna, räknat antalet Malmöbarn med namnet Mohammed. Är det rasistiskt då måste vi också anmäla de som räknar hur många barn i Sverige som heter Erik och Maria."
"Men problemet är den politiska tystnaden. I de läger där fördomar och främlingsfientlighet frodas blir det invandrarna som får skulden för den situation de befinner sig i. Politikerna tar inget ansvar. Inte heller dessa rasistjägare som utnämner Astrid Lindgren och Pippi Långstrump som rasister. Sången "Se svarte Rudolf han dansar" kan vi inte sjunga mer...".
När alla Östermalm- och Södermalms kuturrasis... sorry, kulturmarxister har spelat ut sina rasistkort på allt som går på två ben, vad återstår?
Liksom i George Orwells Djurfarmen skapas en nomenklatura, en helt egenmäktig överklass som tror de besitter alla de egenskaper resten saknar. När de skrattar åt Lotta Grönings dialekt eller när de jämför oliktänkande med gorillor, ja var hamnar de då?
Naturligtvis blir de vad de alltid har varit: grisar på två ben.
Kommentarer