Ovärdigt värde och orättvis rättvisa

Det är lika bra att erkänna direkt: Bloggaren är en ordpennalist. Eller ordpolis om man så vill. Jag kan helt enkelt inte hålla igen truten när någon uttrycker sig helt uppåt väggarna. Fast visst, för att inte bli totalt socialt isolerad måste jag ändå hålla färgen för mindre uppenbara felsägningar.



Men en språklig företeelse är den som handlar om upprepningar av onödiga ord som och framkallar hälsovådlig irritation som följd. Jag säger bara Liksom. Detta Liksom har spridit sig runt Sverige likt ett ebolavirus med undantaget att det inte är dödligt. Tyvärr. Att höra en människa uttala Liksom tre gånger i samma mening är hälsovådligt för mig, med hjärtfladder och allt. Därför är Liksom-människan en presumptiv mördare.



Men en del människor är ofrivilligt roliga när de slår språkliga kullerbyttor. De s k kroksnackarna som blandar ihop ord, uttryck och ordspråk t ex är hysteriskt roliga.



Ordspråket "Även en blind höna kan hitta ett korn" kan i kroksnackarens version bli: "Även en blind kan hitta en höna". Ja, vad då? Det betyder ju faktiskt samma sak.



Men precis som med Liksom-viruset, kan hela meningar upprepas så ofta att de till slut inte betyder någonting. Det är fallet med "Allas lika värde". Likaså FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, hänvisas det så ofta till att ingen riktigt vet vad som egentligen står i denna deklaration. Dessutom vet nog inte alla att denna deklaration skrivs om, tillägg görs liksom avdrag.




Jag kallar detta för Petter-och-vargen-syndromet. Sagan om pojken som i princip varje dag kom och skrek att Vargen kommer och han skrattade sig halvt fördärvad när han såg alla fly in i sina hus. Men... en dag kom verkligen vargen. Och nu rusade Petter genom byn och skrek Vargen kommer utan att någon reagerade. De hade blivit lurade en gång för mycket.



Att förstå världen lite bättre kan vara att vända dessa missbrukade uttryck till sin motsats. Så kan en människa vara ovärdig sitt värde? Bloggarens svar är Ja, visst är det så. Man kan så totalt använda sina mänskliga förmågor till de mest fruktansvärda av handlingar att man knappast kan anses ha något värde för vår värld.



Allas lika värde. Den största massmördaren genom tiderna; Josef Stalin, hur var det med hans värde? Och Hitler, Pol Pot, Mao Tsetung och Robert Mugabe plus Breivik? Hur värdiga var/är de sitt människovärde? Var/är de lika mycket värda som Winston Churchill, Moder Theresa eller Nelson Mandela?



Nej, alla har faktiskt inte samma värde. Många har förbrukat både sitt värde och existensberättigande. Det finns i själva verket många som är både grymma och oförsonliga mot sina medmänniskor. Mördare, våldtäktsmän, incestpappor/mammor. Och Sverigedemokrater som statsministern inte vill ta i med tång. De har inte samma värde.



Det hela är en fras, en floskel och ett slags bevis på hur storslagen man är i sitt bemötande av människor. Så i själva verket syftar en sådan fras till att förhärliga sig själv.



Rättvisa, alla förtjänar en rättvis behandling. Antingen i ren juridisk mening eller också i de mellanmänskliga relationerna. Men man kan vara så stupido att man är rättvis in i absurdum, d v s till en punkt där rättvisan helt enkelt är orättvis.



Att pastor Åke Green blev friad för sitt uttalande om att "homosexuella är en cancersvulst" var inte rättvist. Och sett ur perspektivet att motivet för den friande domen var att i hans värld, d v s pingstkyrkans, finns en sådan kultur att en sådan åsikt är fullständigt självklar; var rena hädelsen.



Men orättvisa finns i många former. En mobb på en arbetsplats som utser ett offer för diverse trakasserier, gör detta utifrån en uppfattning om att denna människa försämrar och förstör avdelningens SÅ viktiga arbete. När så ett skyddsombud blir inkopplat på fallet vänder han sig i 8 fall av 10 till den trakasserade för att fråga vad hon gör för att bli utsatt för denna behandling. Han ger så, om än mot sin avsikt, mobben rätt.



Samma fenomen kan man hitta i misshandelsfall, våldtäktsfall och förstörelse av egendom. Förövarna gör detta "för att". Samhället ställer sig på förövarnas sida. Det var t ex synd om grabbarna i Kortedala som utan anledning nästan slog ihjäl en medelålders man som var ute med hunden. De befinner sig i utanförskap, lever under knappa ekonomiska förhållanden och värst av allt: De har ingen LOKAAAL.



Och slutligen FN:s Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna. Bloggaren har denna bunt papper hemma och kan konstatera att innehållet är så allmänt hållet att det i princip är en snuttifiering av världens verkliga konflikter. Sedan har det förlorat sin legitimitet genom sitt tillägg om att Islam är en religion som inte får kränkas. Så alla andra religioner får man kränka? Javisst, i yttrandefrihetens namn. Men vi har ju väldigt bryskt blivit medvetna om att det här med yttrandefrihet och andra demokratiska principer inte gäller kritik mot islam i allmänhet och muslimer i synnerhet.



Så ska man utmana PK-världen ska man angripa den genom att vrida floskelfloden mot ett annat utlopp där det genast blir betydligt svårare att hävda vad som är rätt och fel.  


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

En våldtäkt av många