Om så vore...

Inlägget jag just skrev försvann som i ett trollslag. Men det var lite oinspirerat så jag försöker igen.

Ring P1 är ett intressant program på flera olika sätt. Dels speglar det hur svenskarnas världsbild är totalt underordnad kulturrelativismen, dels hur kvinnor och män skiljer sig markant åt när det gäller val av ämne. Politiker och staten dominerar i problembeskrivningar, liksom modellen att allt elände går att hänvisa till socioekonomiska faktorer. Att individen har ett ansvar i det inträffade är en främmande fågel i debatten. Istället ropas det på fler och dyrare samhällsinsatser.

Men det satsas hundratals miljoner på områden typ Rosengård, nu senast 60 miljoner på skolan.. Har det hjälpt hitills? Det beror på vem du frågar. Mycket tyckande, lite fakta.

En inringare hade för ovanlighetens skull ett mycket radikalt förslag: Avskaffa skolplikten. Gör det istället till en förmån!


Programledaren frågade misstänksamt vad vederbörande hade för erfarenhet av skolan. Och... det visade sig att han var lärare och tillförordnad rektor, varpå det blev tyst i Ring P1-studion.

Det uppenbara kaos som skolan präglas av, får även bloggaren  ta del av genom gitarreleverna. De beskriver att det brinner någonstans var och varannan dag, att grova könsord haglar över särskilt tjejerna och att slagsmål inträffar så gott som dagligen.

Så förslaget om skolan som en plats för de som verkligen vill vara där är frestande. Och klassaspekten kan egentligen inte hänvisas till eftersom alla har samma chans att komma till skolan utan att bli hämtad av polis.

Dessutom efterlyste inringaren att lärarnas befogenheter måste utökas när det gäller t ex sådana gamla dinosarier som kvarsittning och att beordra en elev att ta en time-out ute i korridoren. Bloggaren själv blev föremål för båda åtgärderna i mitt ADHD-liknande skolbeteende. Och jag har överlevt ändå.

Om lärarna kunde få en utökad makt i klassrummet så gissar jag att den dåliga löneutvecklingen raskt skulle stiga.
I takt med mångkulturalismens framväxande under tre decennier, så har lärarens befogenheter minskats. Ungefär som en simmare vars resultat försämras minskar träningspassen.

Hur man än väljer att se det, så har importen av utomeuropeiska invandrare försämrat skolan. I dagens läge är det fler familjemedlemmar än någonsin som är analfabeter. Det är det som kallas för socioekonomiska faktorer och som motiverar att det regnar miljoner som manna från himlen för utbildning, upprustning och byggande av kulturcentrum. Utan att det hjälper nämnvärt. I alla fall gapar det tomt från medias rapporteringar om åtgärdernas utvärderingar.

Om skolan vore en förmån för de som vill lära sig och få kunskap skulle säkerligen skärpa till alla slackers som tydligen tror att de kan bete sig som svin utan att någonting händer. Om inte skorna passar och eleven inte kan anpassa sig till regler så kunde läraren utan några repressalier från högre ort säga till det lilla busfröet att gå hem.

Det var 68-generationen som naturligtvis introducerade den s k värdegrunden som ett socialt fostringsverktyg inom skolan i 90-talets mitt. Man hade nog någon slags vision (68:orna har alltid haft "visioner") om att bara fostran i den rätta läran skulle inpräglas i eleverna så var alla problem lösta.

Idag vet vi hur det gick. Dessutom har detta fostringsverktyg växt in i samhällskroppen som vi alla måste anpassa oss till för att inte hamna i social onåd. Värdegrunden har på många sätt övertagit själva Grundlagarna. Vi befinner oss med andra ord på ett sluttande plan där under oss gapar ett bottenlöst hål.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Språket som klassmarkör

A-barn, B-barn och C-barn

IS, OS, Co2 och JÖK