Skolan är en tickande bomb

Skolskandalerna duggar tätt idag. Inte förvånande är det främst de muslimska skolorna som är föremål för Skolinspektionens kritik. Men problemen i skolan är fler än så.

Skolinspektionen stängde Fredens skola i Göteborg redan efter fyra veckor efter det att det att skolan befann sig i ett kaosartat tillstånd. Våld, sexuella trakasserier etc. Det gamla vanliga således.
Skolinspektionen upptäckte dessutom att beskrivningen av skolans verksamhet hade klippts och klistras från hemsidor över andra skolors läroplaner och program. Och det faktum att skolan var muslimsk fanns inte med i ansökan.


En annan skola, Navestedsskolan i Norrköping, befinner sig i ett bedrövligt tillstånd. På ett liknande sätt är det fråga om kalabalik, slagsmål, vandalisering, trakassering av tjejer. Eleverna får t ex inte gå ut på rasterna eftersom hoten och bråken är så stora. Dessutom tycks tjejerna diskrimineras av lärarna eftersom tjejerna får påtagligt lägre betyg än killarna.
Skolan är mångkulturell, i huvudsak muslimsk, och det mesta handlar om tillrättalägganden och förenkling av en redan kunskapsmässigt usel skola.

På skolans hemsida kan vi läsa om deras arbetssätt vilket skiljer sig markant från andra skolor. Eleverna har en mängd möjligheter att själv bestämma över sitt lärarande och ges en enorm frihet. Skolan har som policy att förmedling via lärare är gammalmodigt, därför ska denna delegeras till småknattarna.

Barn och ungdomar behöver läraren som en auktoritet. För övrigt har detta hatade ord betydelsen 'behörighet' eller 'myndighet'. Det säger sig självt att detta kan inte småungar hantera. Dessutom om de inte ens kan språket, en vanlig bristvara på den här typen av skolor, så blir de vandrande frågetecken. Som barnen inte kan räta upp på egen hand. Därför måste läraren återta sin roll som kunskapsförmedlare och upprättande av ordning på ett kraftfullt vis.

Barn och ungdomar är beroende av detta, helt enkelt nödvändiga behov, av gränser. Detta ger ingen känsla av frustration om det sker på ett självsäkert vis. Istället leder det till att barnen känner sig omhändertagna och trygga. De känner hur de ska förhålla sig, och får en bättre koll på rätt och fel, och upptäcker att gränssättande ytterst handlar om att någon, några tycker om dem.

Pojkar tycks satsa mindre på skolan är flickor. Men när det är dags för prov, då gör killarna bättre ifrån sig. Därför borde man studera pojkarnas studieteknik istället för att bara fokusera på tjejerna hit och dit. Något beror det uppenbart på som gör att det föhåller sig på det här planet och att killarna även blir mer framgångsrika senare i livet.

Multikultibarn presterar allra sämst, många anstränger sig inte ens. De lyder dessutom inga kvinnliga lärare. Dessa får höra att de är 'horor' och 'slinkor' och att de ska "ha sex med sin mamma" (förmildrande). Ibland blir lärarna misshandlade. Vakter och polis befolkar skolorna av idag, det hela liknar en mardröm för våra telningar.

Abdirizak Waberis, skapelse Römosseksolan är en av de största muslimska friskolorna. Dit har Skolinspektionen kört med skytteltrafik under många år utan att några märkbara förändringar har skett.

Waberi är islamist och predikar månggifte, kvinnlig underkastelse där de ej får lämna hemmet och förbud mot västerländsk dans och sång. Vad en sådan gör i vårt land är en tiotusenkronorsfråga.

Att lösa skolans problem tar decennier. Det är dels flumskolan som måste sopas bort, dels är det muslimbarnen som måste assimileras, allra helst skulle Sverige stoppa den utomeuropeiska invandringen för åtminstone 20 år.

Men ytterst är skolan bara en spegel av samhället. I den ser vi allt vansinne som Sverige går igenom idag.