Vansinnesrace av regeringen

Regeringen kör allt snabbare nedför branten. Avgrunden gapar under. Man undrar när kraschen kommer.
Bloggaren skriver naturligtvis om den nya överenskommelsen mellan regeringen och miljöpartiet som innebär att alla de som säger sig vara anhöriga till framför allt flyktingar från Somalia, ska få komma till Sverige. Utan papper.

I veckan demonstrerade ett hundratal somalier utanför riksdagshuset om att de ville återförenas med sina barn. Inte speciellt svårt, skulle man kunna tycka. Det är ju bara att åka tillbaka.
Men nu vill man att barnen ska komma hit till Sverige. Och nu tar då regeringen beslutet att; visst, ta in vem som helst. Det är bara att säga att de är barn, mormödrar, farbröder, kusiner osv. Utan några dokument. Tydligen lönar det sig att demonstrera, åtminstone för vissa...

Det är kanske inte någon vågad gissning att äggskallen är den som äger den här frågan. Han har ända sedan valet när sverigedemokraterna gjorde entré i riksdagen, tagit varje tillfälle att ge Sd näsknäppar genom att ta det ena verklighetsfrämmande beslutet efter det andra. Sveriges invandringspolitik har spårat ur så fullständigt, att det är berättigat att undra om landet styrs av schizofrena.

Likaså är frågan om det juridiskt tveksamma, för att inte säga olagliga, något som borde behandlas av högsta juridiska instans: JK. Det kan inte vara i överenstämmelse med Sveriges Rikes Lag, inklusive grundlagen, att införa speciallösningar för icke-svenskar som i praktiken innebär att man instiftar ett parallellt juridiskt system för dessa.

Man kan inte annat än jämföra med alla de som vanvårdades under tiden 1920-1980. Där var den bristande dokumentationen och rättssäkerheten det som avgjorde att regeringen sa nej. Hur ska dessa känna sig när de hör specialreglerna som införs för somalierna?

Det är ju så viktigt i alla andra sammanhang att understryka "allas lika värde". Men floskler är just floskler för att de har förlorat all ursprunglig betydelse. Själv tycker bloggaren att det har blivit ett mantra som makteliten drar till med i var och varannan mening för att täppa till käften på alla som eventuellt protesterar. Sådana uttryck användes i det nationalsocialistiska Tyskland och i kommunistländerna. "Arbeit macht frei" är bara ett exempel. (Det kändes nog lite snopet för moderaterna när deras senaste slogan "Arbete ger frihet" redan var taget!!!!!!) (Sant).

För att inte vara någon som "sprider hat och oförsoning" ska man släppa alla spärrar, alla principer, all rättsordning, all logik och all rättvisa.
Det har ju varit väldigt mycket tal om "hat" på senare tid. Men jag undrar om inte ignoransen, negligerandet, förnekelsen och föraktet för åtta miljoner människor inte är hat. Åtta miljoner, så många består den svenska befolkningen av.

När människor får sina fönsterrutor krossade, brinnande föremål instuckna i brevlådan, hela husväggar nerklottrade med okvädesord för sina åsikters skull; då handlar det om hat.
Det är inte en millimeters skillnad mellan hur en sverigedemokrat blir behandlad och hur dissidenter i Kina och på Cuba blir behandlade.

Breivik hatade också. Systemet. Vilka har inte hatat systemet? Hela 68-generationens världsbild var kantat av hatet mot systemet.
Utan att försvara Breivik, så säger jag bara: Hatet finns hos alla extremister. Vare sig det är hos kommunister, nazister, fascister eller islamister.
AFA t ex (=AntiFascistisk Front) är ett exempel på en riktig hatorganisation. Många är de AFA-medlemmar som nu finns i polisens straffregister.

Vår egen regering, mest representerad av en äggskalle, tycks också hata. Han hatar alla som har fräckheten att opponera sig och uttrycka förvåning över den extrema invandringspolitik som han och Maud bedriver.

När hatet har gått så långt hos människor med makt, träder den mentala besattheten in. Man blir beredd på att slänga alla säkerhetsanordningar överbord bara man kan få åtnjuta berusningen av att med sin Mercedes köra över sina meningsmotståndare.

De brukar säga att det är de maktlösa som är benägna till hat. Det är en dubbel förolämpning. Man är både maktlös och hatisk.
Men hur många är det inte bland maktens män som fullkomligen har öst ur sig sitt hat när man har fällt sina bomber och låtit automatvapnen smattra?

Bloggaren tror inte äggskallen är benägen till vad som helst. Inte i nuläget. Men det ligger en mycket obehaglig dimma över Sverige just nu. Och frågan måste ställas: Vem kan man lita på?