Det anti-demokratiska landet

Bloggaren har fått även en andra länk som ledde till Per Ahlmarks "Vänstern och tyranniet" från 1994. Han ger nu ut den igen, helt utan ändringar. Texten är skrämmande aktuell idag när vi går mot strömningar i det svenska samhället som alltmer avlägsnar sig ifrån demokratins yttersta värden.

För ganska många år sedan såg jag en amerikansk TV-film som handlade om en mans kamp, att i strid med den regerande regimen i staden, låta en nazistisk organisation demonstrera och hålla föredrag i centrum. Kanske inte så märkligt om mannen själv var högerextremist, men han var jude. Han hade överlevt ett tyskt dödsläger och just p g a detta kämpade han mer än någon annan för att aldrig, aldrig göra avkall på demokratin.

Voltaire skrev ju redan på 1700-talet att: "Jag må avsky dina åsikter, men jag är redo att gå i döden för att du ska få framföra dem".

Det är i högsta grad adekvat idag när det politiska etablissemanget i ohelig allians med media, driver på ett hat mot oliktänkande. Att man ska få framföra sina åsikter utan att bli attackerad av sina motståndare är inte längre någon självklarhet. Det uppstår ett samhälle där "obekväma" drivs ner i mörka källare för att hålla sina möten.
Beviset för att ett land verkligen är en demokrati det är just öppenhet och tillåtande. D v s så länge det inte handlar om våld och upplopp. DET ska inte en demokrati tillåta. Det är det talade ordets kraft som ska vara tillräckligt.

Per Ahlmark skriver bl a om DN:s Olof Lagerkrantz totala dominans som kommunismens försvarare. Han fick ju med tiden gott om sällskap av Jan Myrdal, Pierre Schori och - Olof Palme. Ja, hela den tidens kulturelit hängav sig, vältrade sig i prokommunistisk romantik och anti-amerikansk och Israelhatande spyor.

Ahlmark anger de tre dödligaste ideologierna som världen har skådat: nazism, kommunism och islamism, som alla i grunden har samma agenda. De står för överstatligt förtryck, förakt för de demokratiska värdena, hat mot Västvärlden samt förföljelse och mord på oliktänkande.

Varför känns detta så aktuellt idag att Ahlmark känner sig nödd och tvungen att åter ge ut sin bok? Därför att den svenska demokratin på allvar börjar sättas på undantag. Det är inte längre Ok att hysa vilka åsikter som helst. Framför allt inte om man aktivt arbetar för ett parti som makteliten och dess medlöpare låter piskan vina över. Och alla de anti-demokratiska krafterna som vi tyvärr idag har i Sverige, får genom detta ett erkännande och uppmuntrande att genomföra sina ofta, våldsamma aktioner. Det verkar som om dessa människor behöver rikta sitt våldsbehov mot de grupper i samhället som man vet är stigmatiserade i allmänhet och föraktade av staten.

Therese Borg sitter i kommunfullmäktige i Eskilstuna. Hon är också vice ordförande för Sd-kvinnorna. Och Sverigedemokrater - det är riktigt fult det. Spott och spe, anklagelser och påhopp. Förlorade vänner, sparken från jobbet och så, misshandel. Men vår äggskalle till statsminister har meddelat att han sympatiserar med de som brukar våld. Är man Sverigedemokrat får man skylla sig själv.

Therese Borg har blivit utsatt för hot och trakasserier i flera år. Hon har fått fönster sönderslagna och hakkors målade på ytterdörren. Snuskiga och hotfulla brev i massor och p g a detta har hon fått skyddad identitet i ny bostad, men i det "öppna" Sverige går alla uppgifter att grävas fram.

En uppdatering i bloggen berättar om att Frida Grundström, partikamrat till Therese, har råkat ut för en brand i lägenheten. Någon har tydligen slängt in ett brinnande föremål genom brevlådan med avsikten att sätta lägenheten i brand, eller åtminstone ställa till så mycket skada som möjligt. Gärningsman okänd, motivet okänt. Med tanke på den svenska polisens totala kollaps så är det inte troligt att de får fast gärningsmannen.

Andra kvinnor har också blivit utsatta för trakasserier och hot. När det gäller killar och män i samma parti består attackerna av misshandel ibland livshotande.

Oavsett om man delar Sd:s åsikter eller inte så måste man försvara demokratin. Bloggaren avskyr vänsterpartiet och den ideologi som de omfamnar. Men när råkar de ut för våld, vandalism och trakasserier? Inte av mig i alla fall.

Efter Breiviks fruktansvärda massmord i Norge så har klimatet hårdnat ytterligare. Alla partier, med vänstern i högsätet, tar nu chansen att kasta skit på alla som hyser de minsta reservationer mot Sverige av idag. Nu har vissa tidningar tagit bort möjligheten att kommentera artiklar. Andra ska nu förgranska allt som skrivs innan det får publiceras. Kommentarerna måste alltså godkännas ur ett politiskt korrekt perspektiv. Vad blir det för debatt? Vad är då meningen med en debatt?

Om man hamnar i en diskussion om hur det mångkulturella samhället egentligen har påverkat Sverige (en intressant frågeställning), så jämförs man med Breivik vid minsta lilla tvivel på mångkulturens berikande effekt på tråkiga Sverige. För Sverige är ju såååå tråkigt utan somalierna, irakierna och afghanerna.

Sådana ifrågasättanden kommer i fortsättningen att modereras bort innan de hinner publiceras. Breiviks massmord har fått ännu en ödestiger konsekvens: Att det fria ordet och rätten att få framföra det utan risk för repressalier, nu har fått livsutrymmet rejält krympt.

Det var som om statsmakten och dess medlöpare bara hade gått och väntat på en sådan här händelse för att på allvar sätta demokratin på undantag. Precis på samma sätt som man tog nazismen som en förevändning att låta Sverige bli ett socialistiskt experimentprojekt inspirerat av de kommunistiska diktaturerna som framhölls som det ideala samhällena.

Egentligen har vi inte lyckats att komma vidare i denna ideologiska låsning. Kultursidorna är fortfarande proppfulla med socialistiska slagord, NGO:s, d v s föreningslivet är starkt sossepräglat och vi har en borgerlig regering som inte skiljer sig nämnvärt från en sosseregering.

Och denna konsensus har utvecklat världens största offentliga sektorn där var och en av oss finns i minst 120 register. Men det kanske fortfarande fattas en lucka att kryssa i: Politisk hemvist.

Det förakt för demokratin som nu präglar inte bara mobben på gatorna utan klättrar sig allt högre till maktens korridorer, är i själva verket det som kommer att fälla Sverige likt en gammal förtorkad fura. Det verkar som demokrati inte längre är det viktigaste för vårt land att stå upp för. Det är istället bekämpande i form av härskartekniker och en tyst acceptans av våld mot oliktänkande som har blivit vardagsmat här.

Och medan P1 kör ett av sina oändliga Hitlerprogram så går en mörk skugga fram längs med nattens gata. Det politiska våldets härskare, men utan hakkors på ärmen.

Kommentarer

Tommi sa…
Apropå Voltaire och

""
Voltaire skrev ju redan på 1700-talet att: "Jag må avsky dina åsikter, men jag är redo att gå i döden för att du ska få framföra dem".
""

Det är Evelyn Beatrice Hall som står för det citatet. Hon sammanfattade Voltaire med den i sin biografi om honom.

Men ja, i övrigt så har du rätt, Voltaire skulle nog vänt sig i sin grav om han såg tillståndet i dagens Sverige vad gäller yttrandefriheten. :(

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

"Förgyllning förgår, men svinläder består"