Norges kärlek. Och Sveriges hat.

Trots att vi är bästa grannar sedan åtminstone 1905 år tillbaka så är det mycket som skiljer oss åt. Den självklara nationella identiteten i Norge, utplånandet av densamma i Sverige. Den självklara kulturen som ingen ifrågasätter. Glädjen, gemenskapen och tillåtandet. Den instängda ruelsen, bitterheten och avundsjukan i Sverige.

Hur har det blivit så här? Svaret är att Norge har kämpat för sitt land och sin kultur. Det har vi aldrig gjort, tvärtom. Det mest värdefulla ett lands medborgare kan få, är enighet och helhet. Gemenskap och kärlek till det gemensamma. Att dela kampen. Och minnet av kampen. Det enar ett folk och får det att stå upp för sig självt. Och det, det är själva basen för att människor kan känna kärlek. Både till varandra, men också tolerans med det okända.

Hundlokan och hans anhang har aldrig förstått värdet i kampen och gemenskapen. De har diats av vänsterrörelsens hat till traditioner och sund nationalism. Man har påverkats och åverkats av diplomati in i absurdum som bl a resulterade i Sveriges samarbete med Nazi-Tyskland under 30-talet och WW2. Därifrån kommer också hatet till den egna kulturen som ond och kompromisslös. Det är helt enkelt ett trick med speglar. Gårdagens skuld ger dagens oskuld. Men till vilket pris?

Kärlek till vår egen kultur, vår historia och till våra egenheter skulle bli sund om vi bara tilläts att känna detta. Att inte ens tillåtas till detta är förtryck. Att spela kurdisk musik på ett lands nationaldag skulle bemötas med ursinne överallt. Men inte i Sverige. Här visar vi solidaritet med förtryckta och demonstrerar vårt ofantliga samvete för världens alla folk. Utom vårt eget


Jag hörde lite grann av den minnesgudtjänst som AF hade satt upp idag, en vecka efter massmordet. Det genomgående intrycket man förmedlade var just kärleken, kampen och gemenskapen. Men Jutte Guteland var också där. Och då handlade det om mörka moln och mörker. Kamp i Gutelands värld är kamp mot oliktänkande. Sedan blir följden censur och tillbakatryckande Resutatet blir splittring och otrygghet. Resultatet blir att när man ska stoppa "hatet", blir resultatet ofta just hat.

Ett folk som har befriats ifrån fångenskap och förtryck är som farligast just när detta har hänt. Befrielse betyder inte att alla blir snövita som änglar, tvärtom. Någonstans måste den uppdämda ilskan leta sig fram. Vi ser det i länder som har befriats från diktaturer; ex-Jugoslavien, vi ser det hos de som äntligen har fått ett eget land; gamla Kongo. Det är uppror, laglöshet och våld som gäller.

Norrmännen hade inget sådant hat, trots WW2 och Sveriges rättighet till landet. Förklaringen kan vara att sammanhållningen alltid har varit stor hos det norska folket. Trots ockupationer så har inget lyckats förtrycka kärleken och stoltheten för det egna landet. Det har däremot lyckats i Sverige. Det paradoxala är att om ingenting har utmanat den nationella identiteten så är det också lätt att parodera och förudmjuka den. Det gör Äggskallen till fulländning. När dessutom staten har drogat ner befolkningen så till den grad, verkar det vara långt till uppror. Och önskar vi egentligen det?

Individer kan agera ensamma, och det är det oftast identitetsförvirrade, desorienterade och överlästa personer. Även om dessa kan orsaka stor skada, vilket Breivik är ett exempel på, så är det ändå det sammanlagda trycket från en stor grupp eller organisation som kan föröda en hel nation. Och det är så vi har det i Sverige. Det är bara det att hatet inte kommer utifrån utan inifrån maktens korridorer.

Ett uppror av ett antal grupperingar skulle omedelbart slås ner av denna makt med motiveringen att de var högerextremister. Ett riktigt uppror skulle kräva en stor del av befolkningen. Och det är knappast möjligt i dagens situation. När blir den Arabiska våren den Svenska? Svar: Aldrig.

Istället måste vi gå den demokratiska vägen och på detta sätt visa hur vi känner och tänker. Förlamningen måste släppa, Äggskallen och hans anhang måste bort, så är det. Det kan verka konstigt, men på något sätt tror jag på Håkan Juholt. Han verkar inte vara en människa med en massa i bagaget, ja han är nästan ärlig. Äggskallen är ett vandrande komplex som han försöker överföra till hela den svenska befolkningen. Vi måste bli av med dessa cancersvulster på den svenska samhällskroppen. Annars överlever vi inte. Å andra sidan kanske är detta den utmaning mot det egna som är nödvändigt för att man ska förstå att man är hotad. Men så länge vi har statssubventionerade bostäder, flerbarnstillägg och och utjämning av alla inkomster, så finns det ingen anledning till att människor egenligen bryr sig om förtrycket. Ett mätt barn skriker inte även om han/hon inte får kärlek. Men det remarkabla är att. även med alla tänkbara förnödenheter, så dör det av brist på kärlek, d v s omvårdnad.

På detta vis har det svenska folket dött: Bristen, p g a makthavares nonchalant övergivande av det svenska arvet, har givit upphov till dold frustration och ilska över massinvandrngen, men som man inte arförger uttryck för p g a de repressalier man förväntar sig få. Det värsa är att vi har rätt till vilka åsikter som helst, men att den soft-totalitära staten förbjuder dem att uttrycks. Upp till kamp guys!

Kommentarer

Anonym sa…
Att Juholt inte har något i bagaget är nog möjligt. Tyvärr har han inte så mycket i huvudet heller. När han säger något så är det alltid med förhoppningen om politiska pluspoäng i bakhuvudet. Med en dåres envishet upprepar han att han "har högre ambitioner...". På vilket sätt får man dock inte veta.

Man kan tycka vad man vill om hundlokan, men att att byta ut honom mot Juholt vore en katastrof.
Anonym sa…
Hej Maj, jag sökte efter gamla vänner när jag till slut fick tips om du fanns på en blogg och på facebook. Har precis kommit hem från Pridefestivalen och det var helt underbart, så mycket acceptans och glädje. Jag har minnen från tiden när du levde med din flickvän Inger och vi sågs en del på "klubben", nu var det här hundra år sedan men du gjorde ett starkt intryck på mig redan då. Hälsningar från en lite flörtig men helt ärlig tjej. Jag har inte facebook och inte ens en mailadress, så anti är jag. Varma hälsningar Irené
Anonym sa…
http://www.dn.se/debatt/terrordaden-har-blottat-ett-djupt-splittrat-norge
Anonym sa…
Irene: Bor du i Uppsala? Kanske jobbar på katthemmet?

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK