Nationaldagen?
Jaha, så var vi då framme vid Sveriges minst uppskattade helgdag. Här är ett litet axplock på vad som hända skall: Uppland, Skansen, Västerås, Gävle.
Bara stora gäspningar. Men det är klart. Skänker vi bort nationaldagen till politiska lakejer och gamla uvar på dammiga kommunkontor, så blir det som det blir.
Det är bara att konstatera: Det är vi själva som måste ta tag i den här dagen. Annars blir det bara ponnyridningar och ansiktsmålning. Plus då kurdiska danser.
Åsa Avdic skriver på SVT-bloggen om den avslagna nationaldagen. Hon undrar var de kommersiella krafterna finns. De om några borde se en ny helgdag som ett utmärkt framgångsrecept med en mängd onödiga prylar och nya traditioner.
Hon intervjuar Agneta Lilja, forskare i etnologi, som ser Sveriges nationaldag som årets mest misslyckade helg. Enligt henne har vi redan en nationaldag och har haft så i massor av år: Midsommar.
Den firar folk utan några puffar från klåfingriga byråkrater och kommersialismens dollarögon.
Och visst kan man hålla med. Till saken hör ju naturligtvis att midsommar verkligen är svensk. Vi gör ju vad vi vill med den dagen. Och alla vet hur man gör till skillnad mot nationaldagen.
Vi slipper pekpinnarna och PK:smetiga firande av "nysvenskar". Vi slipper dubbelmoralen och hyckleriet i samförstånd.
Det är en handling som ser ut som en tanke, men dagen innan Nationaldagen har SDU demonstrerat i Uppsala mot vänstervåldet och rätten till yttrandefrihet. Demonstrationen är ett svar på händelsen den 19:e maj då tre SDU:are i en annan demonstration misshandlades.
Bloggaren tycker därför att Nationaldagen i fortsättningen ska kallas Demokraten. Den dagen ska ägnas demokratins och grundlagens centrala begrepp. Med en extra accent på Sveriges grundlag.
Det ska i fortsättningen bl a anses som ett brott mot det svenska folket med uttryck som att "det fosterländska är bara rena barbariet". Beatrice Asks har nu sällat sig till Sverigeförrädarna. Det ska straffas som ett brott mot den svenska demokratin att uttrycka sig på detta vis.
När vi har kommit så långt kan vi ju börja snacka om Nationaldag.
Bara stora gäspningar. Men det är klart. Skänker vi bort nationaldagen till politiska lakejer och gamla uvar på dammiga kommunkontor, så blir det som det blir.
Det är bara att konstatera: Det är vi själva som måste ta tag i den här dagen. Annars blir det bara ponnyridningar och ansiktsmålning. Plus då kurdiska danser.
Åsa Avdic skriver på SVT-bloggen om den avslagna nationaldagen. Hon undrar var de kommersiella krafterna finns. De om några borde se en ny helgdag som ett utmärkt framgångsrecept med en mängd onödiga prylar och nya traditioner.
Hon intervjuar Agneta Lilja, forskare i etnologi, som ser Sveriges nationaldag som årets mest misslyckade helg. Enligt henne har vi redan en nationaldag och har haft så i massor av år: Midsommar.
Den firar folk utan några puffar från klåfingriga byråkrater och kommersialismens dollarögon.
"...äter sill, köttbullar, västerbottenpaj och jordgubbar. Vi dricker hemkryddad snaps, sjunger folkvisor, är uppe sent och plockar sju sorters blommor från våra ängar och fält, dansar runt midsommarstången och njuter av att vi faktiskt fick payback för den där långa mörka vintern, nämligen en sommarkväll då solen aldrig går ner. Det är naturen, det är sommarstugan, det är kobbarna och skären och hembygdsgårdarna, det är samvaron och färskpotatisen, familjen och vännerna och nubben, Pripps Blå-skymningarna och och Ulf Lundellcovers på akustiska gitarren..."
Och visst kan man hålla med. Till saken hör ju naturligtvis att midsommar verkligen är svensk. Vi gör ju vad vi vill med den dagen. Och alla vet hur man gör till skillnad mot nationaldagen.
Vi slipper pekpinnarna och PK:smetiga firande av "nysvenskar". Vi slipper dubbelmoralen och hyckleriet i samförstånd.
Det är en handling som ser ut som en tanke, men dagen innan Nationaldagen har SDU demonstrerat i Uppsala mot vänstervåldet och rätten till yttrandefrihet. Demonstrationen är ett svar på händelsen den 19:e maj då tre SDU:are i en annan demonstration misshandlades.
Bloggaren tycker därför att Nationaldagen i fortsättningen ska kallas Demokraten. Den dagen ska ägnas demokratins och grundlagens centrala begrepp. Med en extra accent på Sveriges grundlag.
Det ska i fortsättningen bl a anses som ett brott mot det svenska folket med uttryck som att "det fosterländska är bara rena barbariet". Beatrice Asks har nu sällat sig till Sverigeförrädarna. Det ska straffas som ett brott mot den svenska demokratin att uttrycka sig på detta vis.
När vi har kommit så långt kan vi ju börja snacka om Nationaldag.
Kommentarer
Ingen nationell dag, man gör den till vad det är.
Så kunde vi också ha det. Så slipper man allt PK-tjafs om nationalism. Var och en kan fira hur man vill och känner för! :)
Tyvärr.
16830911
Tack för en intressant blogg!/ Peter P