Skattepengar till moskéer

Nu öppnar Stefan Attefall, Kd, möjligheten för staten att ge bidrag till uppbyggande av religiösa byggnader. Som t ex moskéer. svd.
Det har också Christoffer Dulny, SD, uppmärksammat på Newmill.

Attefall ska "se över" den gamla överenskommelsen att staten ska hålla tassarna borta från religioner.

Det handlar om det stora moskébygget i Tensta, vid E18. Saudarabien har hittills bidragit med mångmiljonbelopp till andra moskéer. Till Tenstamoskéen har man nu skänkt otroliga 400 miljoner!

Attefall gillar inte Saudarabien (det är ju i och för sig bra). Men islam har han ingenting emot, verkar det som. Men farhågor finns att Saudarabien ska komma med synpunkter på vilken inriktning moskéen ska ha. Och vad ska man tro efter det här:

"Landets (Saudarabiens) chargé d’affaires, Moqbel Ben Eiban Al Sahiri, för fram att ”samtliga arabiska och islamiska ambassader ser fram emot förverkligandet av detta projekt”, som under mötet beskrivs som en ledstjärna för alla muslimer i Sverige, men också en viktig kugge i kontakterna med det svenska samhället."

Frågan är hur stort inflytande som Saudiarabien redan har i Sverige. Och hur kan detta saudarabiska skrytbygge bli en "viktig kugge i kontakterna med det svenska samhället"?

Moskéerna som nu växer upp som svampar över, åtminstone södra Sverige, är väl en tydlig indikator på att muslimerna väljer isolation och inte gemenskap.

Tydligen tror Attefall att svenska skattepengar som vanligt ska göra underverk. Då får stat och kommun lite att säga till om när det gäller moskéernas verksamhet.
Sure. Och månen är väl blå i detta upponervända land.

Men, det finns många men. Men den svenska staten och kyrkan är numera åtskilda. Statsbidragen till kyrkobyggen upphörde på 90-talet.

Så att börja dela ut svenska folkets pengar till moskébyggen är att underförstått smyga in islam som ny statsreligion?
Eller hur ska man egentligen tolka det?

Som bloggaren ser det är nu eftergifterna så stora till islam, att det är svårt att bortse ifrån att det är vi som integreras till en helt annan samhällsmodell, och inte muslimerna.

Halalslakt har blivit tillåten (dock inofficiellt). Det var tydligen nazistiskt att tänka på djurrätt. Könssegregering pågår på olika fronter i allt högre utsträckning. I gymnastiksalar och i simhallar. Och i grupper om t ex feministiskt självförsvar. Fast ofta förtäckt med att "tjejer ska prata och umgås ostört". Och vilka är det som stör?


Christoffer Dulny skriver vidare (och det hade inte jag en aning om) att även nu sk brudpeng, "mahr" används flitigt i Sverige och är också tillåtet efter rättslig prövning. D v s mannens familj betalar ett hundratal tusen för bruden. Detta för att försvåra skilsmässor. Kvinnan säljs alltså som om hon vore slav. Eller prostituerad.
Är det därför så lite pengar anslås till integration i vårbudgeten? Det var aldrig meningen att muslimer ska integreras.
Är det mångkultur så är det. Då är det ju kontraproduktivt att jobba för integration.

Visst kan man vara för kulturell öppenhet. Men inte till priset att inskränka det egna, ursprungliga samhällets grundfundament.

Och vad har vi väljare att sätta emot? Vi har inte röstat om att byta samhällsmodell. Eller byta befolkning. Vi fick inte ett ord med i laget när riksdagen ostört klubbade igenom den nya grundlagen där Sverige i princip avsäger sig sin suveränitet som egen nation.

Det känns som att leva i en parallellvärld där ingenting längre kan hållas som självklart och beständigt. Förändringar kommer alltid att komma, men förvandlingar har jag svårt att se att pursvenskar skulle vara positiva till.

Kommentarer

En händelse som ser ut som en tanke är att när man skilde på kyrka och stat för tiotalet år sedan så visste man mycket väl vad som komma skulle. Man skilde på dem för att bana väg för islam. I islam är stat och moské ett och därför var kyrkan i vägen helt enkelt. Nu kanske vän av ordning invänder att moské och stat blivit ett ännu. Alldeles riktigt, inte än. Men det kommer, var så säkra men då kommer det vara alldeles försent att kämpa emot. Den som då gör det kommer göra det med livet som insats.
Korrektion: Nu kanske vän av ordning invänder att moské och stat INTE blivit ett ännu.

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK