Religionsfrihet till döds

I socialdemokratiska Folkbladet, där faktiskt bloggaren gjorde sin Prao, har en fantastik artikel lagst in här.
Det är en sossegrupp som kallar sig för integrationgruppen som drar på alla växlar om hur mycket vi har tacka invandrare för. Utan dem skulle vi ha befunnit oss på grottstadiet ungefär

"Utan invandring, mångkultur och internationell solidaritet skulle Sverige idag vara ett fattigt land inte bara ekonomiskt utan även kulturellt. Invandringen har bidragit till att göra vårt land så fint o vacker som det är idag, byggt upp den industri som vi är så stolta över, berikat vår mat och utvecklat vår musik. Invandringen har öppnat våra sinnen."

Byt ut orden invandrare och mångkultur mot Gud istället. "Utan den store Guden så skulle Sverige idag vara ett fattigt land, inte bara ekonomiskt utan även kulturellt". Och mera:

"Låt oss tillsammans skapa ett land som är öppet för alla, som tar hand och hjälper alla."

Det religiösa budskapet fullständigt ekar ut i den tomhet som dessa människor antagligen befinner sig i. Det har blivit ett kall att fylla sig själva med en gudsliknande pseudovärld där inga orimligheter är för stora.

Man verkar för att missionera sin gudssyn på de otrogna och misstrogna. Man är upplåsta och fanatitiskt mässande i ett budskap som syftar till att skuldbelägga en hel befolkning. Själva sitter man i sin egen förträfflighet med sin församling av troende som förkunnar det gudomliga budskapet igen och igen. Så långt ifrån verkligheten. Så långt ifrån sans och vett. Så uppburna av sin egen godhet att steget till att förakta och sparka på de gudlösa och tvivlande inte alls är långt. I själva verket är vi redan där.

Visst har vi en grundlagsbefäst religionsfrihet. Men denna frihet missbrukas å det grövsta i dagens Sverige. Den används till ytterst tveksamma syften. I mångkulturreligionen finns ingen acceptans eller respekt för de som inte håller med. De är fariseerna som dömer ut Jesus som en farlig charlatan, ett smolk i den vita grädden.

Att islam och mångkultursreligion håller med varandra i sak är det nog ingen som tänker på. Båda jobbar man för ett heligt krig mot de otrogna. Som antas vara förenade med Satan.

Men när religionen börjar gräva sig in i samhällskroppen, så börjar de som vanligtvis drivs av förnuft, att fungera som både åklagare och domare mot de som blir såväl otrogen som dissident. Och det finns ingen advokat som vill ställa upp i ett sådant mål.

Precis som islamisterna så kan inte månglturreligösa förstå att hur andra tänker. Dessa har helt enkelt inget existensberättigande. De är en cancersvulst som måste avlägsas.

Precis som alla andra extremreligiösa vill man inte veta av någon annan verklighet. Man lever i besatthet och förnekande av alla som ifrågasätter deras värld.

Drivna av böner och förkunnelser mot den Gud som anses leva i dem, är man beredd att gå ganska långt. Men varför hör man fortfarande ekot från avgrunden där de skriker sig blåa efter svar på att man är den goda och sanna eviga krigaren mot det onda.