Sanningen på floskelnivå är en förfalskning
Det som nog retar bloggaren allra mest är den politiska korrekthetens kapitulering inför floskler som medel att mörklägga de obekväma sanningarna.
Man vill inte ta i sanningen med tång. Sanningen är det farligaste som finns i vårt fina, demokratiska land där idiotin regerar. Med alla medel försöker man förfalska den.
Politiker vet mycket väl att sanningen inte är nämnbar eller publicerbar. Därför i konsekvensens namn omstipulerar och förfalskas sanningen i ett ordbajseri utan verklighetsförankring. Ett antal nysvenska ord som syftar till att föra folket bakom ljuset grävs fram ur manipulerande och kalkylerande hjärnor som tror att folk är lika stora idioter som de själva.
Merit Wager skriver på Newsmill om Eriks Ullenhags floskeltyngda artikel om att "illdådet på Bryggargatan var ett angrepp på Sveriges muslimer".
Floskelrekord
"Lika oacceptabelt är det att en viss grupp tillmäts kollektiv skuld.", skriver Ullenhag.
"Men vem/vilka är det som talar om "kollektiv skuld" hela tiden och så mycket att det riskerar att bli en etablerad sanning? Jo, politikerna och medierna - och Ullenhag späder på denna floskel som inte alls verkar ha någon utbredd förankring i samhället." , skriver Merit Wager.
Visst är det så. Om så mycket hänvisas till kollektivt skuldbeläggande finns ju risken att ett sådant faktiskt uppkommer. Eftersom nu makteliten påstår att det är på detta viset.
Det löjliga är att attacken den 11 december var en attack mot Sverige, inte mot muslimerna. Det är så häpnadsväckande självklart att det egentligen inte förtjänar att påpekas.
Hur kan efterdyningar av terrorattacken ge den här typen av överseende och t o m förstående av en maktelit som nu verkar ha spårat ut ordenligt efter attacken.
"Kollektivt skuldbeläggande", "attack mot muslimerna" som dessutom samtliga kallas för svenskar, riskerar ju att inplantera sig i människornas medvetande på ett sätt som faktiskt ger upphov till en självuppfyllande profetia.
Denna extrema omskrivning om sakernas tillstånd måste ju till slut göra svenskarna (ja, pursvenskarna) heligt förbannade . Alla vet hur det ser ut i förorterna. Alla vet hur otroligt stor invandrarnas överrepresentation i brott är. Fast flosklerna viner ju även här. Det är fråga om "förvirrade, ungdomar som tillhör svaga grupper i de utsatta utanförsområdena". Och det är "rasism" som är den stora boven som inte "släpper in" dessa i samhället.
Apropå det, så har antalet lediga jobb inte varit så många på flera decennier erfor bloggaren idag. Så varför är arbetslösheten så hög? Nästan en halv miljon arbetslösa. Då måste det väl även finnas jobb till de "utsatta" plus alla dessa 80-talister som tycks verka vara nöjda med att befinna sig i "utanförskap" på fiken på dagarna och klubbarna på nätterna.
Att Sabouni fick sparken som integrationsminister var beklagligt, men fullt försåeligt. Hon var inte tillräckligt full av färdiga floskler och bortförklaringar. Jag menar lite nytänkande var hon i alla fall, åtminstone i början, när hon ville förbjuda burkor och niqab. Men naturligtvis inget gehör från den räddhågsna och floskelberoende, ryggradslösa majoriteten.
Erik Ullenhag är perfekt som en nytillträdd PK-megafon. Säkerligen tillsatt av Reinfeldt som blev lite svettig under skjortkragen av Sabouni.
Och så den eviga värdegrunden som ett storslaget slut på en värdelös artikel. Skäms de inte över sig själva?
Man vill inte ta i sanningen med tång. Sanningen är det farligaste som finns i vårt fina, demokratiska land där idiotin regerar. Med alla medel försöker man förfalska den.
Politiker vet mycket väl att sanningen inte är nämnbar eller publicerbar. Därför i konsekvensens namn omstipulerar och förfalskas sanningen i ett ordbajseri utan verklighetsförankring. Ett antal nysvenska ord som syftar till att föra folket bakom ljuset grävs fram ur manipulerande och kalkylerande hjärnor som tror att folk är lika stora idioter som de själva.
Merit Wager skriver på Newsmill om Eriks Ullenhags floskeltyngda artikel om att "illdådet på Bryggargatan var ett angrepp på Sveriges muslimer".
Floskelrekord
"Lika oacceptabelt är det att en viss grupp tillmäts kollektiv skuld.", skriver Ullenhag.
"Men vem/vilka är det som talar om "kollektiv skuld" hela tiden och så mycket att det riskerar att bli en etablerad sanning? Jo, politikerna och medierna - och Ullenhag späder på denna floskel som inte alls verkar ha någon utbredd förankring i samhället." , skriver Merit Wager.
Visst är det så. Om så mycket hänvisas till kollektivt skuldbeläggande finns ju risken att ett sådant faktiskt uppkommer. Eftersom nu makteliten påstår att det är på detta viset.
Det löjliga är att attacken den 11 december var en attack mot Sverige, inte mot muslimerna. Det är så häpnadsväckande självklart att det egentligen inte förtjänar att påpekas.
Hur kan efterdyningar av terrorattacken ge den här typen av överseende och t o m förstående av en maktelit som nu verkar ha spårat ut ordenligt efter attacken.
"Kollektivt skuldbeläggande", "attack mot muslimerna" som dessutom samtliga kallas för svenskar, riskerar ju att inplantera sig i människornas medvetande på ett sätt som faktiskt ger upphov till en självuppfyllande profetia.
Denna extrema omskrivning om sakernas tillstånd måste ju till slut göra svenskarna (ja, pursvenskarna) heligt förbannade . Alla vet hur det ser ut i förorterna. Alla vet hur otroligt stor invandrarnas överrepresentation i brott är. Fast flosklerna viner ju även här. Det är fråga om "förvirrade, ungdomar som tillhör svaga grupper i de utsatta utanförsområdena". Och det är "rasism" som är den stora boven som inte "släpper in" dessa i samhället.
Apropå det, så har antalet lediga jobb inte varit så många på flera decennier erfor bloggaren idag. Så varför är arbetslösheten så hög? Nästan en halv miljon arbetslösa. Då måste det väl även finnas jobb till de "utsatta" plus alla dessa 80-talister som tycks verka vara nöjda med att befinna sig i "utanförskap" på fiken på dagarna och klubbarna på nätterna.
Att Sabouni fick sparken som integrationsminister var beklagligt, men fullt försåeligt. Hon var inte tillräckligt full av färdiga floskler och bortförklaringar. Jag menar lite nytänkande var hon i alla fall, åtminstone i början, när hon ville förbjuda burkor och niqab. Men naturligtvis inget gehör från den räddhågsna och floskelberoende, ryggradslösa majoriteten.
Erik Ullenhag är perfekt som en nytillträdd PK-megafon. Säkerligen tillsatt av Reinfeldt som blev lite svettig under skjortkragen av Sabouni.
Och så den eviga värdegrunden som ett storslaget slut på en värdelös artikel. Skäms de inte över sig själva?
Kommentarer