Kommunisterna borde skaffa sig en spegel
Så har det då hänt igen. Ännu mer smutskastning av IKEA:s Ingvar Kamprad. Är han inte nazist så är han en skattesmitare och ljusskygg bedragare.
Det sägs att ingen är profet i sitt eget land. Det gäller i högsta grad våra entraprenörer och företagsledare.
Medan politiker (företrädesvis socialister) låter sig solas till allmän beskådan dag ut och dag in och blir legender om de dör en våldsam död (Palme, Hammarskiöld), så ska innovatörer och skapare av miljonindustrier som ger miljoner människor arbete, dras ner i rännstenar och diken.
Det är ovärdigt, nedrigt, otacksamt och naturligtvis avundsjukt. Detta tryne hos många svenskar är en effekt av jämlikhetens religion. "Ingen och inget ska vara bättre än något annat". Alla ska ha det lika dåligt, då är alla nöjda.
När ABBA slog igenom på 70-talet blev de så totalt nertryckta, sågade, bespottade och överlägset hånade, att det var en skam om man hade en ABBA-platta hemma. Den fick man gömma om man hade kommunister på besök.
Den "svenska" musiken skulle spelas på ostämda instrument och sjungas falskt, gnälligt och med deprimerande, politiska texter om revolution och "ner med kapitalet".
Vilka kommer idag ihåg "Rena Rama", "Blå Tåget", "Gud i brallan" eller "Fläsket brinner"? Nehej, tänkte väl det. Däremot ABBA...
Dessa omusikaliska "revolutionärer" sitter nu som toppchefer i den offentliga sektorn och jäser. De har hus, sommarhus, två bilar och ett ansenligt kapital på banken och kanske än mer i aktier och obligationer. De har dock fortsatt att tala om för andra hur man ska leva sitt liv, vad man ska tycka och utöka jämlikhetstänkandet till att ta ifrån svenskarna allt mer makt över sina egna liv.
Eva Gabrielsson, en gammal stalinist, mest känd för att hon var sambo med framlidne Millenium-Larsson, har nu kommit ut med en tunn betraktelse över hennes och Stiegs liv. Anagligen tror hon att den kan bringa in en hel del kosing för den heter nämligen "Millennium, Stieg och jag".
Stieg Larsson var f ö maoist och grundade verklighetens Millennium: Expo; denna illa maskerade socialistblaska som uppmuntrar vänsterextremism och inte drar sig för att förtala och förfölja sina meningsmotståndare.
Eva Gabrielsson är djupt bitter för att hon inte får rättigheterna till Millenniumtrilogin efter som hon och Larsson inte var gifta. Hon får helt enkelt inte ärva en krona. Bråket med Larssons närmaste släktingar har pågått i flera år nu. Så nu har dessa erbjudit henne 20 miljoner kronor och en styrelseplats som plåster på såren.
Men Eva är minsann inte nöjd med detta och tänker jobba vidare rättsligt för att kamma hem ännu mer och bli ägare till miljardindustrin.
Kommunisten Gabrielsson är knappast den enda girigbuken i denna kategori. Gudrun Schyman fick avgå som partiledare för vänsterpartiet när det visade sig att hon hade gömt undan pengar för staten; d v s skatteplanering.
Att företräda ett parti som vill plundra folket in på bara skinnet och samtidigt vara så mån om att undanhålla egna pengar till beskattning, är helt enkelt avskyvärt. Att hon överhuvud taget klamrar sig fast vid politiken tyder på dåligt omdöme i kubik.
Lars Ohly, en annan kommunist, som predikar mot eget ägande till förmån för ett helt förstatligat samhälle, bor själv i en paradvåning på det etniskt rentvättade Södermalm. Hans dotter går i privatskola, något som han dock inte vill att andra människor ska ha tillgång till. Allt som handlar om "fritt" och "privat" är ju svordomar i Ohlys värld. Dock inte i hans eget liv. Mångkulturen får också någon annan stå ut med.
Likaså är det med riksgrisen själv, Jan Guillio. Sexmiljonerslägenhet på Östermalm. Vid något tillfälle lär han har sagt att han hade valt att bo där för att "slippa pöbeln". Antagligen ingår även arbetarklassen i denna kategori, liksom utomeuropeiska invandrare.
Hans förmögenhet lär bestå av någon miljon. Däremot är det okänt hur han placerade pengarna han erhöll från gamla Sovjetunionen när han jobbade som KGB-agent.
Bloggaren har inget emot att folk tjänar pengar, tvärtom, det är de som sätter fart på hjulen genom investeringar och företagande.
Men vad jag kräks av är när uppenbara girigbukar och kapitalister som väljer segregerade boenden och samtidigt predikar med hyttande nävar mot andra att vi är materialister, rasister och miljöförstörare.
Man kramar kollektivism och mångkulturalism, men lever själv långt, långt, långt därifrån i sina trygga mångmiljonmiljöer med de bensinslukande stadsjeeparna stående utanför.
Det sägs att ingen är profet i sitt eget land. Det gäller i högsta grad våra entraprenörer och företagsledare.
Medan politiker (företrädesvis socialister) låter sig solas till allmän beskådan dag ut och dag in och blir legender om de dör en våldsam död (Palme, Hammarskiöld), så ska innovatörer och skapare av miljonindustrier som ger miljoner människor arbete, dras ner i rännstenar och diken.
Det är ovärdigt, nedrigt, otacksamt och naturligtvis avundsjukt. Detta tryne hos många svenskar är en effekt av jämlikhetens religion. "Ingen och inget ska vara bättre än något annat". Alla ska ha det lika dåligt, då är alla nöjda.
När ABBA slog igenom på 70-talet blev de så totalt nertryckta, sågade, bespottade och överlägset hånade, att det var en skam om man hade en ABBA-platta hemma. Den fick man gömma om man hade kommunister på besök.
Den "svenska" musiken skulle spelas på ostämda instrument och sjungas falskt, gnälligt och med deprimerande, politiska texter om revolution och "ner med kapitalet".
Vilka kommer idag ihåg "Rena Rama", "Blå Tåget", "Gud i brallan" eller "Fläsket brinner"? Nehej, tänkte väl det. Däremot ABBA...
Dessa omusikaliska "revolutionärer" sitter nu som toppchefer i den offentliga sektorn och jäser. De har hus, sommarhus, två bilar och ett ansenligt kapital på banken och kanske än mer i aktier och obligationer. De har dock fortsatt att tala om för andra hur man ska leva sitt liv, vad man ska tycka och utöka jämlikhetstänkandet till att ta ifrån svenskarna allt mer makt över sina egna liv.
Eva Gabrielsson, en gammal stalinist, mest känd för att hon var sambo med framlidne Millenium-Larsson, har nu kommit ut med en tunn betraktelse över hennes och Stiegs liv. Anagligen tror hon att den kan bringa in en hel del kosing för den heter nämligen "Millennium, Stieg och jag".
Stieg Larsson var f ö maoist och grundade verklighetens Millennium: Expo; denna illa maskerade socialistblaska som uppmuntrar vänsterextremism och inte drar sig för att förtala och förfölja sina meningsmotståndare.
Eva Gabrielsson är djupt bitter för att hon inte får rättigheterna till Millenniumtrilogin efter som hon och Larsson inte var gifta. Hon får helt enkelt inte ärva en krona. Bråket med Larssons närmaste släktingar har pågått i flera år nu. Så nu har dessa erbjudit henne 20 miljoner kronor och en styrelseplats som plåster på såren.
Men Eva är minsann inte nöjd med detta och tänker jobba vidare rättsligt för att kamma hem ännu mer och bli ägare till miljardindustrin.
Kommunisten Gabrielsson är knappast den enda girigbuken i denna kategori. Gudrun Schyman fick avgå som partiledare för vänsterpartiet när det visade sig att hon hade gömt undan pengar för staten; d v s skatteplanering.
Att företräda ett parti som vill plundra folket in på bara skinnet och samtidigt vara så mån om att undanhålla egna pengar till beskattning, är helt enkelt avskyvärt. Att hon överhuvud taget klamrar sig fast vid politiken tyder på dåligt omdöme i kubik.
Lars Ohly, en annan kommunist, som predikar mot eget ägande till förmån för ett helt förstatligat samhälle, bor själv i en paradvåning på det etniskt rentvättade Södermalm. Hans dotter går i privatskola, något som han dock inte vill att andra människor ska ha tillgång till. Allt som handlar om "fritt" och "privat" är ju svordomar i Ohlys värld. Dock inte i hans eget liv. Mångkulturen får också någon annan stå ut med.
Likaså är det med riksgrisen själv, Jan Guillio. Sexmiljonerslägenhet på Östermalm. Vid något tillfälle lär han har sagt att han hade valt att bo där för att "slippa pöbeln". Antagligen ingår även arbetarklassen i denna kategori, liksom utomeuropeiska invandrare.
Hans förmögenhet lär bestå av någon miljon. Däremot är det okänt hur han placerade pengarna han erhöll från gamla Sovjetunionen när han jobbade som KGB-agent.
Bloggaren har inget emot att folk tjänar pengar, tvärtom, det är de som sätter fart på hjulen genom investeringar och företagande.
Men vad jag kräks av är när uppenbara girigbukar och kapitalister som väljer segregerade boenden och samtidigt predikar med hyttande nävar mot andra att vi är materialister, rasister och miljöförstörare.
Man kramar kollektivism och mångkulturalism, men lever själv långt, långt, långt därifrån i sina trygga mångmiljonmiljöer med de bensinslukande stadsjeeparna stående utanför.
Kommentarer
http://muslimskafriskolan.blogspot.com/2011/01/nyhetsbrev-2011-om-muslimska-friskolor.html
Samma diskrepans mellan lära och liv börjar bli allt mer besvärande för de svenska etablissemangen. Som exempel kan nämnas miljöpartisten Maria Wetterstrands flygpendling till Finland vilket hon tycker är helt naturlig för egen del samtidigt som hon vill fördyra nödvändig bilkörning för vanliga svenskar på landsbygden genom olika straffskatter.