Att passa in i mångkulturen
Sverige har i 30-40 år ansetts som ett tolerant, liberalt och solidariskt land, faktiskt världen över. Man har nämnt Sverige i positiva ordalag, men med en viss resevation för det socialistiska inslaget i landets konstitution.
Men på senare år har bilden börjat förändrats. Rapporten som kom 2008 om Sverige som "the rape capital of Europe", möttes med häpenhet och t o m bestörtning.
"Men vi trodde...", "Var det inte så att...".
Redan några år innan hade Fox News visat ett reportage från Rosengård, Malmö, med brinnande bilar och skolor, kravaller och slagsmål mellan invandrargäng och polis. "Sweden is not what it used to be".
Gammelmedia och etablissemanget skyndade sig att skyla över det hela med att "Fox är högervridet och främlingsfientligt".
Jovisst är Fox ett högermedia i den svenska världsbilden. Men kan de inte förmedla någon form av sanning beroende på detta?
För det är så i Sveriges unkna, illadoftande ankdamm: Det som kommer från höger ska man inte ta på allvar. Höger = lögn.
Michael Coran har en talk-show i Canada fast han är engelsman. Han beskriver den svenska toleransen och liberalismen gentemot islam som "räddhågsen och ryggradslös".
Den politiska ryggradslösa undfallenheten som definieras som extrem tolerans mot att muslimer mutar in alltmer av det svenska samhället och dess generösa sociala förmåner, förefaller rent suicidal om vi jämför med andra länder.
Rädslan för att agera "rasistiskt" har skapat ett allt ofriare klimat till förmån för en allt radikaliserad islam.
Att passa in i mångkulturen är att helt enkelt att tiga och samtycka om man inte vill drabbas av samhällets fördömanden. Eller muslimers vrede.
Vi måste tiga och gilla läget när våra bostadsområden integreras med mångkulturen genom kvotering och tvångsåtgärder.
Bostadsrättsföreningar är skyldiga att sälja ett visst antal lägenheter till kommunen för att de ska placera ut problemfamiljer och invandrare.
Vi tvångsintegreras och måste hålla god min. "Vad trevligt det är med så många olika sortens människor".
Att moskéer poppar upp som svampar är "trevliga inslag i stadsbilden". I vissa kommuner diskuteras just nu att godkänna böneutrop.
Det är i moskéerna man predikar hat och förföljelse av svenska judar. Det är i moskéerna som radikaliseringen äger rum. Kvinnor sätts bakom galler en trappa upp för att männen "inte ska titta på dem". Allt medan männen skriker "Allah akhbar" allt högre.
Det finns exempel på PK-politiker som har Walraffat i moskéer och blivit förskräckta över den aggressiva och fundamentalistiska stämningen:
http://www.newsmill.se/artikel/2010/12/12/vad-jag-s-g-i-mosk-n-vid-medborgarplatsen-skr-mmer-mig
Det som återkommer i förklaringarna till radikaliseringen är invandrares (läs muslimer från MENA) utanförskap och därmed utsatthet.
Men det är ju det som är poängen med mångkultur! Att vi ska leva åtskilda och enligt samma principer som alltid. Sedan det här med "sida-vid-sida" fixar man med tvångsintegrering i våra bostadsområden.
Men innanför hemmets väggar är vi lika åtskilda som någonsin förut. Om inte mer.
Radikaliseringen är i själva verket en konsekvens av just mångkulturen. Det ligger ju i själva begreppet en maning till utanförskap. Det ligger i begreppet att hålla sig för sig själv och odla sin egen kultur utanför det svenska samhället.
Så varför klaga över det uppkomna utanförskapet? Det är i själva verket ett förnekande och en borträngning av att det här har man själv skapat!
Och paradoxen blev mer än uppenbar när en man som levt nästan hela sitt liv i Väst men fått fria tyglar att utvecklas i sin specifika kultur och dess natur, sprängde sig själv till döds i Allahs namn, mitt i julrushen.
Att passa in i mångkulturen är att i själva verket yrka bifall till den här typen av aktioner. Då undgår man i alla fall anklagelsen av att vara rasist.
Men på senare år har bilden börjat förändrats. Rapporten som kom 2008 om Sverige som "the rape capital of Europe", möttes med häpenhet och t o m bestörtning.
"Men vi trodde...", "Var det inte så att...".
Redan några år innan hade Fox News visat ett reportage från Rosengård, Malmö, med brinnande bilar och skolor, kravaller och slagsmål mellan invandrargäng och polis. "Sweden is not what it used to be".
Gammelmedia och etablissemanget skyndade sig att skyla över det hela med att "Fox är högervridet och främlingsfientligt".
Jovisst är Fox ett högermedia i den svenska världsbilden. Men kan de inte förmedla någon form av sanning beroende på detta?
För det är så i Sveriges unkna, illadoftande ankdamm: Det som kommer från höger ska man inte ta på allvar. Höger = lögn.
Michael Coran har en talk-show i Canada fast han är engelsman. Han beskriver den svenska toleransen och liberalismen gentemot islam som "räddhågsen och ryggradslös".
Den politiska ryggradslösa undfallenheten som definieras som extrem tolerans mot att muslimer mutar in alltmer av det svenska samhället och dess generösa sociala förmåner, förefaller rent suicidal om vi jämför med andra länder.
Rädslan för att agera "rasistiskt" har skapat ett allt ofriare klimat till förmån för en allt radikaliserad islam.
Att passa in i mångkulturen är att helt enkelt att tiga och samtycka om man inte vill drabbas av samhällets fördömanden. Eller muslimers vrede.
Vi måste tiga och gilla läget när våra bostadsområden integreras med mångkulturen genom kvotering och tvångsåtgärder.
Bostadsrättsföreningar är skyldiga att sälja ett visst antal lägenheter till kommunen för att de ska placera ut problemfamiljer och invandrare.
Vi tvångsintegreras och måste hålla god min. "Vad trevligt det är med så många olika sortens människor".
Att moskéer poppar upp som svampar är "trevliga inslag i stadsbilden". I vissa kommuner diskuteras just nu att godkänna böneutrop.
Det är i moskéerna man predikar hat och förföljelse av svenska judar. Det är i moskéerna som radikaliseringen äger rum. Kvinnor sätts bakom galler en trappa upp för att männen "inte ska titta på dem". Allt medan männen skriker "Allah akhbar" allt högre.
Det finns exempel på PK-politiker som har Walraffat i moskéer och blivit förskräckta över den aggressiva och fundamentalistiska stämningen:
http://www.newsmill.se/artikel/2010/12/12/vad-jag-s-g-i-mosk-n-vid-medborgarplatsen-skr-mmer-mig
Det som återkommer i förklaringarna till radikaliseringen är invandrares (läs muslimer från MENA) utanförskap och därmed utsatthet.
Men det är ju det som är poängen med mångkultur! Att vi ska leva åtskilda och enligt samma principer som alltid. Sedan det här med "sida-vid-sida" fixar man med tvångsintegrering i våra bostadsområden.
Men innanför hemmets väggar är vi lika åtskilda som någonsin förut. Om inte mer.
Radikaliseringen är i själva verket en konsekvens av just mångkulturen. Det ligger ju i själva begreppet en maning till utanförskap. Det ligger i begreppet att hålla sig för sig själv och odla sin egen kultur utanför det svenska samhället.
Så varför klaga över det uppkomna utanförskapet? Det är i själva verket ett förnekande och en borträngning av att det här har man själv skapat!
Och paradoxen blev mer än uppenbar när en man som levt nästan hela sitt liv i Väst men fått fria tyglar att utvecklas i sin specifika kultur och dess natur, sprängde sig själv till döds i Allahs namn, mitt i julrushen.
Att passa in i mångkulturen är att i själva verket yrka bifall till den här typen av aktioner. Då undgår man i alla fall anklagelsen av att vara rasist.
Kommentarer
Är det här verkligen sant? Har du själv undersökt, om det är sant??
Man kan ju annars tänka sig, att det här är något, som en lojal sosse (och ordförande i en bostadsrättsförening) drar till med för att slippa stå för, att han säljer en lägenhet till kommunen i detta syfte.
Det är sant, åtminstone i Uppsala. Men jag vet att det förekommer även i andra städer. Jag bodde i en bostadsrätt i utkanten av stan där jag blev omringad av soc lägenheter, kackerlackor och hela köret. Det kändes bittert. Här hade man skuldsatt sig för livet för att slippa de här människorna och så öppnar man dörren för kommunen att förskansa sig lägenheter så boendet blir lika dåligt som i vilket miljonprogram som helst.
Men det ligger ju i jämlikhetens natur och sosseriets verklighetsuppfattning: Alla ska ha det lika dåligt...
Är det lagstadgat? Var??
Eller är det kommunen, som har haft det som villkor för att bevilja byggnadslov?
Eller är det vissa bostadsrättsföreningar, som har infört sådana regler på eget initiativ?
Såg du själv det SKRIVET svart på vitt - isf i vilka regler - att din bostadsrättsförening var skyldig att sälja ett visst antal lägenheter till kommunen för problemfamiljer och invandrare?
Var kan man läsa denna regel? Den måste ju finnas på pränt??
Kan du inte luska - din f.d. bostadsförening måste ju lätt kunna hänvisa till, vilket regelverk de åberopar.
Du skriver: "Har talat med styrelsen och när dom byggde bostäderna så var det tvång att dom måste sälja till kommunen".
Det var alltså något, som den aktuella kommunen ställde som villkor för att bevilja byggnadslov?
Om jag förstår dig rätt, så bjuder kommunen idag över andra köpare - är det rätt uppfattat?
Kan en bostadsrättsförening inte vägra en sådan transaktion - formellt måste väl föreningen godkänna köpet? Föreningen skulle ju kunna hävda, att man inte vill att lägenheten bebos av ngr andra än den som äger lägenheten, vilket jag förmodar bir fallet om kommunen köper?
Kommunen står väl kvar som ägare?? Inte *skänker* väl kommunen lägerheter till problemfamiljer och invandrare?
Invandrare (läs araber) är i absolut majoritet när det gäller detta specialboende. Och orsakerna till att de får dessa är att 1. De inte får någon lägenhet eftersom man inte jobbar. 2. Att man har blivit vräkt från hyreslägenhet för att man inte betalt hyran och/eller stört, förstört och stället till ett helvete för grannarna.
Detta trevliga folk kommer sedan och bor i bostadsrättsområden för att fortsätta sin "karriär". Jag flyttade ju til en förening som är helt fristående (alltså inget HSB eller Riksbyggen) och vad jag vet har man inga sådana förpliktelser gentemot kommunen.
Men redan i huset mittemot finns berikare. Det ägs av Riksbyggen...
Det är alltså somliga bostadsrättsföreningar, som - på eget initiativ eller för att få bygglov - har regler, att ett antal lägenheter disponeras av problemfamiljer och invandrare.
Det skulle vara intressant att veta, hur pass utbrett detta är. Är det enbart HSB och Riksbyggen som har denna regim?
Crille skrev (om jag förstod honom rätt) att kommuner idag köper bostadsrättslägenheter på öppna marknaden (till problemfamiljer och invandrare) - vilket jag fann anmärkningsvärt. Men.. det finns ingen gräns för sossarnas ansvarslösa vanstyre - så det kanske förhåller sig så.
Sverige är ett land, där mycket är dolt och sker s.a.s. under ytan genom mer eller mindre ljusskygga överenskommelser mellan socialdemokratiska makthavare och deras handgångna män (och kvinnor).
Vid en snabb googling på HSB och Riksbyggens hemsida, så står det ingenting om, att bostadsrättsföreningar som ingår i HSB och Riksbyggen leker samhällsingenjörer.
Om så regelmässigt är fallet, så borde ju bostadsrätter hos HSB och Riksbyggen vara mycket billigare. Är deras bostadsrätter påtagligt billigare?
Finns den här kunskapen s.a.s. allmänt, att man bör undvika HSB och Riksbyggen för att inte råka illa ut? Vet "alla" eller många - men man talar inte öppet om det? Jag kände inte till det och inte heller du - är vi undantag?
Är det dumhet, masochism, narcissim etc; vad är det????
Ulle