Pride - och att bara vara människa

Prideveckan har just inletts i Stockholm med buller och bong. Vissa reflektioner infinner sig varje år under detta hårdbevakade spektakel som det har utvecklats till.
Från början, 70-talet, kallades det inte för Pride, utan Frigörelseveckan. Här var inriktningen seriös och välbehövlig i en tid då avvikande sexuell inrikting faktiskt ansågs patologisk. (Sant, homosexualitet fanns med i förteckningen över sjukdomar fram till 1979!!!).

Idag liknar det mest Riofestivalen, utan att riktigt engagemang för de centrala frågorna finns att spåra.
De centrala frågorna handlar inte om att få gå hand i hand på gatorna eller att bära blåhårig peruk och lösögonfransar.

Nej, det handlar ytterst om tillhörighet. Att inte hamna i utanförskap, isolering och underlägsenhetsskänslor, vilket i förlängningen ofta har lett homosexuella in i missbruk och social misär.

Att gå i tåg och vifta med flaggor och plymer är säkert kul, men löser ingenting av den komplexa frågan om hur identitet skapas och manifesteras.

Såg på SVT:s Nyhetsmorgon igår där bl a RFSL:s ordförande Ulrika Westerlund uttalade sig om Prideveckans innehåll.
För det första: I Sverige talar man inte om gay utan om HBT. Alla ska med, alla ska nämnas vid sitt rätta namn, ingen ska osynliggöras. Samtidigt är det precis det som händer när man fackindelar.
Det verkar på något sätt vara viktigare att ha rätt etikett på sig än att framhäva just sin egen personlighet och erfarenheter.
Återigen, denna fackindelning av allt och alla, ger på något sätt fantasier om stereotyper, dockor utan kött och blod som bara står och "representerar".

Vidare skulle ju också alla de politiska partierna (utom Kd) stå och "representera" med egna stånd (ursäkta!). Intressant nog ska även Sverigedemokraterna vara med i år. Men då menade Ulrika Westerlund att dessa bara "ställde sig in" och att RFSL absolut inte tänkte kännas vid Sd:s närvaro eller förknippas med dem.

Bloggaren undrar i sitt stilla sinne om inte alla de andra partierna också "ställer sig in"? Kd har egentligen heder åt att de inte går emot sina principer och ställer upp, det tyder på integritet.

Att Ulrika W inte gillar Sd var, enligt egen utsago, att Sd inte gillar muslimer.
Ursäkta Ulrika, skjuter du inte på fel hare? Att Stockholmspolisen måste uppbåda ett enormt säkerhetspådrag under Prideveckan är just p g a hotet från muslimska hatgrupper som inte drar sig för att döda homosexuella osv.

Säga vad man vill, men intresset för Sd är skyhögt hos pk-maffian.
Så vem vet vad den egenliga lilla människan tänker bakom sin representerande yta.
Är allt egenligen bara ett spel för gallerierna? PK är ju också en etikett; den säger egentligen inte heller något om människan bakom. Även om man kan gissa på narcissistiskt osäkra människor som inte vågar ha en egen åsikt, var duktiga i skolan men dåliga på kreativa lösningar.

Men då sätter ju även bloggaren en etikett på folk och det var väl egenligen inte meningen!!