Det är nog nu

Det går inte att dribbla med frihet. Ett fritt land är ett land med tillit och fasta konturer. Det lösa samhällsbygget med ett vittrande väggar har förlorat sin frihet och sin tillit. Låsta dörrar och koder för att utestänga det som hotar en trygghet som på något sätt tynar bort rakt framför våra ansikten. Och med otryggheten sprids rädslan. Hotet växer i styrka i takt med rädslans drivkrafter.

Sverige kunde inte hantera hatet och ondskan. Detta hat och denna ondska har våra omåttligt goda politiker själva lagt grunden till. De har sitt fulla ansvar för att det finns människor av en kaliber som är kapabla att skapa skräck och död runt omkring oss. Naivitet går inte att skylla på. Skyll istället på ett förakt för de vägar till välstånd som Sverige lyckades skapa efter andra världskriget. Var det för lätt att skapa ett så otroligt rikt land som Sverige? Ibland undrar bloggaren om det finns en inbyggd mekanism för självdestruktivitet i dessa eviga korridorer där makten sägs vandra i.

Riksdagsbeslutet 1975 om att Sverige skulle förvandlas till ett mångkulturellt land lade grunden. Därefter rullade det bara på utan att, som det tycks, någon reflektion över eventuella konsekvenser. Det fick bli som det ville. En lavin kan börja med en snöboll. En jordbävning kan starta med att en borr skadar en stenplatta djupt under oss.. Ingen kunde förmodligen ana att mångkulturen skulle bli det största problemet av dem alla. Det var ju bara trevligt med nya maträtter, annan musik och människor i alla kulörer. 

Jag vet inte när jag såg en kvinna med sjal första gången. Men jag minns hur en tjej på jobbet frågade en kurdisk praktikant om hans fru hade en sjal. Vilket hon hade. Tjejen sade: "Jag tycker det är okej". And so be it. Det blev OK med sjal, sedan OK med en chador (sjokliknande slöja som går ner på axlarna) och till slut så OK med heltäckande, fotsid klädsel. Kvinnor klädda i s k niqab får inga ögonbryn att höjas i dagens Sverige. Men det borde det göra.

Det är inte OK att gå förklädd av religiösa skäl i ett fritt land. Vill man gå förklädd av religiösa skäl ska man stanna i det land där det tillhör kulturen och alla lagar runt omkring det. Dessa spökplumpar till kvinnor och deras kontrollerande män hör inte hemma här. Därför krockar kontaktytorna mellan de fria och de ofria. Det är en skymf mot det land som har kämpat för både frihet för folket som frihet för kvinnorna. Det är en skymf mot friheten. Det är en skymf för och mot det demokratiska samhället.

Vi bjuder in människor till smörgårdsbordet av välfärdsinrättningar, vård och skola. Den fria vården och den fria skolan. Men vad får vi? Mordbränder, våld och en vård som är så överbelastad att människor dör i årslånga köer. Och som grädde på moset: Två terroristattentat; död, blod och lemlästade kroppar.

Att tvinga på oss mångkulturen är ett av de största brott som någonsin har begåtts av makthungriga politruker och deras taltrattar, medierna. De som har hållit i ja-knapparna till alla dessa vettlösa beslut om mer och fler uppluckringar av lagar för asylrätt och invandring oavsett orsak, har idag blodet på sina händer.

Trots detta måste det finnas en väg tillbaka. Människor måste börja tro på möjligheterna igen. Tro på framtiden och friheten. Tro på att rädslan ska besegras och tilliten återvända. Stockholmarna gjorde det omöjliga möjligt i fredags. De visade på den tillit till och för medmänniskorna som aldrig borde ha gått förlorad. Så det är trots allt inte försent.

Sverige måste stänga gränserna för alla som inte kan visa pass och ID. De öppna hjärtanas filosofi måste kastas på soptippen. Jag har inte lust att bidra till detta vansinniga moras längre med skatter upp över öronen. Sätt också ett mål för assimilering av redan anlända invandrare. Släng hela integrationsidén på valborgsbrasan. Det har inte fungerat och kommer aldrig att fungera. Det är nog nu. Alldeles nog.