Vården och invandrarna

Vänster: Ordinarie hjärna i västvärlden: Höger: Svensk hjärna

En vanlig dag på en vanlig akutmottagning i en vanlig svensk större stad, är en lång historia. Det vet alla som har besökt en sådan och väntat 6-12 timmar. Man anmäler sig och berättar om sin åkomma eller också syns den tydligt klart och tydligt. Oavsett, väntan blir oförskämt lång. Numera blir man uppropad efter cirka två-tre timmar och snabbundersökt av en sjuksyrra. Sedan blir man liggande på sin brits i ett ensamt kalt rum i 4-6 timmar. I bästa fall. Och man undrar alltmer irriterat: Vad håller de på där ute? Så man gluttar ut med jämna mellanrum (ja, om man inte har ett brutet ben vill säga).

Hur snabbt man får träffa läkaren avgörs av s k störst vårdbehov. Rimlighetsvis måste hjärt- eller strokepatienten gå före den vrickade foten. Det är här det blir knepigt. Provtagning och analys av denna tar tid så i princip får den vrickade foten snabbare träffa sin ortoped.

Barn får alltid gå före, handippade får det däremot inte lustigt (olustigt) nog, gå före. Men det finns en oskriven regel också. Den som skriker och bråkar mest får gå före. Personalen är tillräckligt stressad ändå så man tar den enklaste utvägen och plockar in bråkstakarna omedelbart.

För det första har den bråkige, sjuke då ofta hela familjen eller släkten med sig och detta räcker alldeles utmärkt för att det ska bli oväsen och en orolig stämning. Man tar upp oproportionerligt lång tid vid luckan och transporteras sedan snabbt in till själva mottagningsavdelningen. Man nöjer sig inte med att vänta 4 timmar på läkaren utan det springs och jagas  tills man har fått som man vill och blir undersökt(a). Naturligtvis blir man fly förbannad när man själv har legat och väntat i 4 timmar, hungrig och trött.

På akutmottagningen finns många invandrade läkare och numera består läkarkåren av nästan en tredjedel invandrare. Läkare som skulle behövas i de länder man kommer ifrån. Läkare som Sverige inte har behövt betala utbildningen för.

Om akutmottagningen är rena skräckkabinettet, så är det litet lugnare på vårdcentralerna. Beroende på vilken typ av stadsdel vårdcentralen är situerad vill säga.

Genomgående konsumerar invandrare välfärdstjänsterna i betydligt större omfattning än infödda svenskar, vare sig det handlar om vård, omsorg, transfereringar och skola, bl a. När det gäller vården så finns en helt osannolik överkonsumtion att det borde ge socialministern och sjuk,vårdsministern mardrömmar om nätterna. Invandrarnas vårdkonsumtion ligger på 7,1 procent av BNP, en helt ofattbar siffra.

Detta märks alldeles påtagligt vid ett besök på en vårdcentral. Jag hade tyvärr anledning att söka vård vi två tillfällen förra veckan. Båda dagarna var andelen invandrare förbluffande hög. Det var dessutom täckta kvinnor som var i majoritet.

Fusket inom assistansbolagen, eller familjeföretagen snarare, har det rapporterats flitigt om de senaste åren. Fusket är så utbrett att 9-15 procent av utbetalningarna är fusk och felaktiga. Detta motsvarar i pengar flera miljarder kr/år, kanske ännu mer!

Exemplen är många och ja - oftast är det invandrade släkter som fuskar.

En pappa med en flicka i 10-årsåldern ville tjäna pengar på henne. Hon fick instruktioner i att spela autistisk och utvecklingsstörd som behövde assistens 24 timmar om dygnet. Det möjliggjorde för pappan att tjäna 96.800 kronor. I månaden! Efter avslöjandet krävdes han på drygt 1 miljon kr. I domen ingick ingen paragraf om barnmisshandel...

En man med "pisksnärtsskada" och hade lurat till sig 5,6 miljoner före det att bilder från semestrar utomlands avslöjade mannen. Bl a hade han vandrat i bergen, seglat på havet och kört diverse fordon. Skulle ha velat se mannens ansiktsuttryck när han blev ertappad.

Mest känd är nog Kaninmannen som hade full assistens dygnet runt p g a nästan total förlamning. Filmer i mobilen visade hur mannen dansade och skuttade omkring obehindrat trots sin "förlamning".

Den svenska välfärdsstaten slår hårdast mot dem med störst vårdbehov och minst inkomster: De gamla. Bara att ringa för att få en besökstid kan vara svårt då man inte hör ordentligt och kanske inte förstår "ska ni till.... tryck 2".

Välfärdsstaten är så konstruerad att den befrämjar fiffel och högljudda grupper. De svenska barnfamiljerna är de mest bortskämda i världen och kostar enorma summor. Det "solidariska" Sverige där vi alla bidrar till det allmännas bästa, plockar lika hög skatt (plus lite till) av de med små inkomster som de med höga. Däremot finns det många som inte har betalat in en enda skattekrona, men får ändå ta del av smörgåsbordet...

Botten var ändå nådd när Moderaterna (läs Reinfeldt) ingick överenskommelsen med Miljöpartiet om att även de invandrare som befann sig olagligen i Sverige, skulle ha tillgång till den svenska sjukvården. Och som inte detta var nog; precis som asylsökande ska illegala få tandvård till det facila priset av 50 kr. Vi andra får betala en tusenlapp bara för att öppna munnen.

Sverige, jämlikhetens förlovade land, behandlar alltså människor OLIKA, utifrån bakgrund och tillhörighet. Vilket hyckleri!





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK