Personlig varudeklaration
Peace and Love har trots sina stora publiktillströmningar alltid haft problem med ekonomin. Borlänge kommun har pumpat in miljontals kronor för att hålla festivalen vid liv. Förra året gick företaget i konkurs och ett helt musiksverige sörjde.
Att Peace and Love har kostat hiskligt mycket pengar beror på att de har plockat in världsartister som Bob Dylan, Rihanna, Depeche Mode och Iggy and the Stooges. Sedan kan man aldrig veta hur många tusenlappar som har hamnat i fel fickor i och runt festivalen.
Men nu återuppstår festivalen under en ny ledning: Peace and Love Foundation; en ideell stiftelse som förstås hänger på den pågående trenden om att "enbart artister som delar vår värdegrund får delta". Den skuldtyngda Borlänge kommun lägger upp en härlig bunt på en kvarts miljon för att kicka upp det hela igen.
Annars är Peace and Love Foundation en renodlad miljöstiftelse som vill utrota fattigdomen och stoppa köttätandet m m. Men nu ska man alltså "bli politisk" och lägger festivalen veckan efter Almedalsspektaklet. Det blir hej och hå värdegrund och "allas lika värde". Enbart artister som delar denna vision får delta och festivalen blir betydligt smalare än tidigare. D v s ett politiskt korrekt navelskådande av de rättroende. Om publiken kommer återstår att se. Många vill nog hellre lyssna på musik än eviga tirader om rasism, feminism, makt, klass och kön.
Peace of Love's nya varudeklaration som politisk aktiv hänger bara på den trend som har pågått i flera år. Pride som mångfaldens ultimata fest har nu spårat ur genom att subgrupper till den ursprungliga gayrörelsen har brytit sig ur i gud vet hur många konstellationer. Det är queerfeminister, queerantirasister och så då; den rasifierade queerrörelsen. Dessa har i sin ideologiska profil förbjudit vita att delta. Man anser att bara icke-vita förstår varandra och enbart tillsammans kan kämpa mot rasismen, vithetsnormen och "maktstrukturerna"...
Det som pågår nu i Sverige börjar överträffa 70-talets kommunistdyrkare och yrkesdemonstranter som var "medvetna" där de satt och hängde i haschdimmorna. På deras stora, pylsiga tröjor var ett halvdussin brickor/knappar fastnålade. Det stod precis detsamma på allihop. En varudeklaration.
Nu återkommer knapparna fast med annat innehåll. På Skånes Universitetssjukhus (tidigare MAS) lät man tillverka röda knappar med en uppsträckt hand med texten Vårdpersonal mot rasism. Det skedde i samband med Jimmie Åkessons sjukhusbesök, men fick sitta kvar även efter detta.
Men sjukhusledningen var negativ och tvingade personalen att ta av knapparna.
"Även den som har rasistiska åsikter måste kunna känna att han eller hon får samma vård som alla andra, därför säger vi nej till alla manifestationer, hur goda och behjärtansvärda de än är, "
Hur vet då sjukhuset att man just håller på att vårda en "rasist"? Det hela är absurt. Genom att implementera att vårdpersonal i kollektiv ska porta Sverigedemokrater bl a, så borde en konsekvens av detta vara att man även portar en sverigedemokratisk patient. D v s att det är känt att patienten är sverigedemokrat.
Och i förlängningen kan man ju tänka sig att när man ska behandlas på sjukhus måste man först fylla i ett formulär om sin eventuella koppling eller sympati med SD. Men idioter vimlar det av så vem ska avgöra vilken typ av idioti som ska innebära att personen får sämre eller ingen vård alls?
Sedan många år är det vissa typer av patienter som får sämre vård. Det kan handla om alkoholister, det kan handla om självskadande tjejer och det kan handla om feta kvinnor.
Knappen Respekt för människan luktar hyckleri lång väg.
Och nu i den begynnande knapp- och klistermärkeskulturen så handlar det om att jag, just jag, demonstrerar att jag är en god människa. Jag är så god att jag inte befattar mig med de jag uppfattar som onda. I påsktider kan det ju vara lämpligt att läsa om vad Jesus sade om sådana människor.
Lämpliga och högst accepterade knappar och klistermärken är AFA (Antifascistisk aktion) RF, och andra vänsterextremistiska våldsorganisationer. Om en AFA-representant kommer till akuten bärande sitt AFA-märke så får han sannolikt den bästa vård sjukhuset kan åstadkomma.Osökt kommer man in på frågetecknet Dan Park. Från början kitchig samhällskritisk och en närmaste religiös konst, till läskigt rasistiskt klotter på allt ledigt gatuutrymme. Det påminner lite om den svenska konstnären Carl Fredrik Hill (1849-1911).som var en mycket uppskattad landskapsmålare. Men efter ett antal motgångar och personliga förluster tog hans måleri en osammanhängande och aggressiv vändning. Hill skulle idag sannolikt ha fått diagnosen schizofreni.
Carl-Fredrik Hill
Dan Park
Bloggaren Mattias X Lundberg skriver om en ensam och utstött kille vid namnet Daniel som han spenderade en kurstermin på Komvux med. Tidigt observerade Lundberg hur denne Daniel försvann bort från samhället i en fylla 24/7.
Dan Park fann en ventil i sin konst som på något vis var nyskapande.Trots vissa framgångar spejsar killen ur och drabbas sannolikt av något liknande som Carl Fredrik Hill. Men till skillnad från Hill så blir Park dömd till fängelse för sina teckningars skull. Att poängtera är att att Parks nuvarande "konst" aldrig har prytt en vägg i ett galleri. Istället kan det jämställas med klotter, grafitti, dvs gatukonst.
Vad bloggaren vet har ingen klottrare eller grafitti-målare dömts till fängelse tidigare. Trots att det klottras friskt med högst oaptitliga uttryck och våldssymboler.
Därför är fängelsedomen mot Dan Park en riktig PK-dom, en politisk dom. Precis som sköterskorna som skiljer på anti-rasistiska och rasistiska patienter så skiljer domstolarna mellan aggressivt klotter som manar till våld, och aggressivt klotter föreställande olika minoritetsgrupper ur ett groteskt perspektiv.
Det nya varudeklarationssamhället har precis börjat. Och precis som i alla varudeklarationer innehåller det mycket kemiskt skräp och lite råvara
Kommentarer